Nya Moderaterna vill öka resurserna till försvaret

Ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde kräver att vi stärker Sveriges försvarsförmåga. Därför anser Nya Moderaterna att Försvarsmakten bör få ökade resurser. Det kommer att vara vår linje i de försvarssamtal som nu förs mellan Alliansen och regeringen säger Anna Kinberg Batra och Hans Wallmark i en intervju med Sveriges Radio.

  • Vi är beredda att höja anslagen till försvaret för att möta det oroliga läget i omvärlden och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, inte minst i Sveriges närområde. Det ställer krav på hur man prioriterar. Finansieringen ska vara ansvarsfull och inte hota jobb och tillväxt genom skadliga skattehöjningar. Regeringen måste nu återkomma med om och hur de avser att höja försvarsanslagen, säger Anna Kinberg Batra.
  • Höjda försvarsanslag bör framförallt gå till att snabbt öka våra förbands förmåga, tillgänglighet och uthållighet. Det handlar då exempelvis om att stärka vår incidentberedskap så att flottan får fler sjötimmar och att flygvapnet får fler flygtimmar. En ökad närvaro på och över Östersjön är prioriterad, avslutar Hans Wallmark.

Läs mer här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6095797

Sätt ett pris på att bevara (HD 13/2)

Ska skattepengar gå till att bevara hus eller att ha fler lärare och bättre äldreomsorg? I slutänden är det det frågan handlar om för den pampiga, men övergivna Parkskolan.

Socialdemokrater har gått ut med att skolbyggnaden åter ska bli ett centrum för ung kultur. Däremot är det än så länge väldigt oklart vad prislappen för en sådan satsning hamnar på.
Det enda vi vet är att det lär kosta många miljoner att rusta och anpassa den stora tegelbyggnaden. Då handlar det om allt från tillgänglighet och ventilation till att faktiskt få ändamålsenliga rum. Det måste bli större andel använd yta och mindre av korridorer.

Det finns också frågetecken för tidigare problem med vattenskador och hussvamp i källarvåningen.

Vi Moderater vill också bevara skolhuset. Men inte till vilket pris som helst. Och absolut inte utan att byggnaden får en ny användning som motiverar hyran.
Vi tror inte på att Ängelholm behöver två kulturcentra inne i stan. Vi har istället valt att satsa på ombyggnad av biblioteket och en öppning mot det fantastiska, men idag undangömda Tingstorget.

En del äldre ängelholmare pratar fortfarande om att rivningen av den närbelägna Centralskolan var något av helgerån. Samtidigt skapades utrymme för en modern gymnasieskola. Och det finns kritiker som anser att skolhyrorna tar för stor del av budgeten även utan bevarandekostnader.

Vi vill enkelt ha en prislapp för att bevara Parkskolan, som faktiskt inte har något riktigt kulturskydd. Men det måste vara en prislapp som innebär en önskad användning av huset, och utveckling av den gamla skolgården som idag är trist parkeringsplats.

Vårt förslag är att är att låta hugade byggare och fastighetsbolag räkna och fundera. Parkskolan med skolgård och generösa byggrätter tänkta för nya hyreslägenheter bjuds ut till den som har bästa förslag och bästa pris. Det finns två utgångslägen, antingen med de klassiska tegelfasaderna och yttertaket bevarat, eller med rivning. Först då få får vi veta vad den rätta prislappen är och kan ta ett klokt beslut.

En förändring av kvarteret ger nya möjligheter för det som antagligen är landets minsta stadspark. Med ombyggnad eller helt nya hus går det att stänga av den lilla Kamengatan och låta parken krypa in mot skoltomten och bli några meter bredare. Det skulle stadskärnan vinna på.

Anders Davidsson (M)
Tomas Fjellner (M)
Oskar Skäremo (MUF)

S måste göra om – och göra rätt (NST 9/2)

Den 17 november 2014 avskaffade Socialdemokraterna, Engelholmspartiet och Sverigedemokraterna vårdnadsbidraget i Ängelholms kommun med den kortfattade budgettexten: ”inga nya vårdnadsbidrag beviljas”. Då försvann möjligheten för familjerna att själva välja hur barnomsorgen för just deras familj ska se ut. Så enkelt gick det att kasta planering och livspussel över ända för många familjer i Ängelholm.

Utan utredning, utan konsekvensbeskrivning och utan tydliga direktiv till kommunens förvaltning (som tvingas genomföra beslutet) avskaffades vårdnadsbidraget. Det är tydligt att S är mer intresserade av en snabb ideologisk seger än att bry sig om att undersöka hur det drabbar de familjer som planerat början av sitt föräldraskap för att kunna vara hemma lite längre med sina barn.

Socialdemokraternas ordförande i välfärdsnämnden slår ifrån sig kritiken med argumentet att S gick till val på att avskaffa vårdnadsbidraget. Därmed menar S att nyblivna föräldrar förutsätts läsa igenom partiernas valprogram innan de bestämmer hur deras föräldraledighet ska se ut. Det tyder på en närmast arrogant övertro på hur stor roll politiken spelar och bör spela i människors liv.

Moderaterna har under de senaste veckorna varit i kontakt med flera föräldrar som är upprörda över hur detta ärende skötts från det nya S-styret. Det enda rimliga är att Socialdemokraterna gör om och gör rätt. Vi förstår att ni vill avskaffa vårdnadsbidraget av ideologiska skäl, men avveckla det åtminstone på ett sätt som gör att familjer och barn inte kommer i kläm.

Robin Holmberg (M)
oppositionsråd

Sven-Ingvar Borgquist (M)
2:e vice ordförande välfärdsnämnden

Wallmark m.fl. på Expressens debattsida (1/2)

Det är dags nu att Sverige gör en studie över konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Säkerhetsläget i vår omvärld har radikalt förändrats den senaste tiden. Det ställer krav på att Sverige kan svara upp mot de utmaningar som den ställer på vårt försvar och vår säkerhetspolitik. I samband med de blocköverskridande diskussionerna om hur Sveriges försvar ska stärkas är det också lämpligt att påbörja en förutsättningslös utredning om vi genom samarbete med andra länder kan öka vår förmåga. Försvarsbesluten brukar innehålla ett säkerhetspolitiskt avsnitt, då försvar och säkerhet knappast kan avhandlas var för sig.

Från socialdemokratiskt håll har Alliansens förslag om en svensk Natoutredning kategoriskt avvisats med hänvisning till att alliansfriheten har tjänat oss väl. Problemet är att man hänvisar till gårdagens lösningar för att möta morgondagens problem. Idag och imorgon står vi inför utmaningar som är mer oförutsägbara och gränslösa än någonsin. De utmaningarna måste ett litet land möta tillsammans med andra.

Den ryska aggressionen i Ukraina tillsammans med den ökade militära aktiviteten i Östersjöområdet har skapat en större osäkerhet i Sveriges närområde. Ryssland går i en allt mer auktoritär riktning och har som mål att återupprätta sin supermaktsstatus. Den ambitiösa ryska försvarsreformen går vidare med oförminskad kraft trots fallande råvarupriser och kännbara sanktioner, vilket hotar hela den ryska ekonomins grundvalar.

Den militära övningsverksamheten i Sveriges närområde ökar generellt, den ryska i synnerhet. Ryska styrkor genomför större och mer komplexa övningar. Man övar också mer aggressivt och använder materiel som inte har setts i området sedan Kalla kriget, till exempel strategiskt bombflyg. Utöver de militära verktygen använder Ryssland sin hot, propaganda och påtryckningar för att utöka sitt inflytande.

Sammantaget gör det att vi nu har en ökad osäkerhet och spänning i vår nära omvärld som helt har förändrat Sveriges säkerhetsläge. Försvarsmakten konstaterar också i sitt underlag till nästa försvarsbeslut att den svenska militära förmågan efter 2020 fortsätter att halka efter relativt närområdet. Detta trots de satsningar som ska och måste göras.

Ambassadör Tomas Bertelman presenterade i höstas en utredning om Sveriges försvarspolitiska samarbeten. I den kommer Bertelman fram till slutsatsen att de samarbeten Sverige har idag endast ger en marginell säkerhetshöjande effekt för Sverige. Dessutom gör vårt långtgående samarbete med och anpassning till Nato att vi i andras ögon sammankopplas med försvarsalliansen, dock utan de fördelar som ett fullvärdigt medlemskap skulle innebära. Främst tillgången till det solidariska skydd som det kollektiva försvaret medför.

Därför landar Tomas Bertelman i att Sverige bör göra en saklig och intressebaserad prövning av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del. Nato är idag, tillsammans med nödvändiga förstärkningar av det militära försvaret, det enda realistiska alternativet för en snabb förbättring av Sveriges säkerhet. Därför är det vår skyldighet mot det svenska folket att förutsättningslöst undersöka den möjligheten, och inte bara avfärda en svensk Natoutredning utan diskussion som regeringen gör. Det kan rimligtvis aldrig vara fel med mer kunskap.

Försvarsminister Peter Hultqvist talar ofta sig varm för utökat försvarspolitiskt samarbete med Finland. Det är bra och något som Sverige ska göra. Problemet är bara att det samarbetet är begränsat till fredstid och inte kan jämföras med ett Natomedlemskap. Där har vi en solidaritet med 28 länder istället för ett i såväl i fred som i krig.

Arbetet med nästa försvarsbeslut har nu påbörjats. I den processen är det vår plikt som politiker att vända på varje sten för att stärka Sveriges försvarsförmåga i en osäker tid. Vi har inte längre råd att låta gamla blockeringar styra vårt handlande. Därför är det nu hög tid att genomföra en svensk Natostudie.

Allan Widman, Försvarspolitisk talesperson (FP)
Försvarsutskottets ordförande
Hans Wallmark, Försvarspolitisk talesperson (M)
Daniel Bäckström, Försvarspolitisk talesperson (C)
Mikael Oscarsson, Försvarspolitisk talesperson (KD)
Ledamöter av Försvarsutskottet