Nordens arena (GP 27/10)

Hans WallmarkNordiska rådet är inget nordiskt parlament! Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Det är däremot ett politiskt organ skapat genom en överenskommelse, Helsingforsavtalet, fem länder emellan. Rådet saknar de överstatliga verktyg som vi känner från exempelvis EU. Däremot finns en viktig roll i att stimulera de fem nordiska parlamenten och tre självstyrande områdena att finna sektorer för fördjupat samarbete och utbyte.

Rätt hanterat och rätt moderniserat går det att bli en Nordens arena!

Näringslivet har de senaste 20-30 åren utnyttjat den nordiska marknadens potential. Det har bland annat skett genom att företag gått samman, exempelvis inom telekom- och banksektorn. Den nordiska nyttan har talat för sig själv och drivit på utvecklingen. Härmed visas på vägen framåt.

Det mellanstatliga parlamentarikersamarbetet i Nordiska rådet kan ge rekommendationer och ställa frågor till såväl Nordiska ministerrådet som till de nordiska regeringarna. Men det är inte här som styrkan ligger. Det är inte i pappersproduktionen kvalitet och inflytande kan mätas. Det behövs färre rekommendationer och dokument och fler former av möten.

Nordiska rådet kan göra sig själv till en nordisk mötesplats. Vi kan göra skillnad genom att ta oss an rollen som mässanordnare och möjliggörare. På det sättet kan skapas förutsättningar för tydliga nordiska avtryck. Goda argument, fakta och nya idéer påverkar. Men vi ska inte lura oss själva att det är vi som fattar besluten. I stället ska vi hitta de rätta formerna som skapar olika typer av berikande samtal.

Därför bör vi arrangera fler ad hoc-möten. Det kan vara mötesplatser där politiker kommer samman med exempelvis forskare, specialister, företrädare för arbetsgivare och fack, människor från det civila samhället och samfund. Tillsammans kan vi speja mot horisonten. Hur utveckla en infrastruktur för hela Norden? Hur kan den gemensamma arbetsmarknaden fördjupas? Hur kan regler fortsätta att förenklas? Hur kan universitet och högskolor komma varandra närmare? Och hur hanteras gemensamma utmaningar inom försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken i vårt närområde med ett Ryssland som så flagrant struntar i överenskommelser och folkrätt?

Vissa steg har redan tagits. Redan 2013 initierade ett välbesökt försvarspolitiskt rundabordssamtal med deltagande av såväl ministrar som försvarsexperter som då hölls i Helsingfors. Årets uppföljning skedde i Oslo. Med start 28 oktober inleds i Stockholm Nordiska rådets 66:e session. Utöver de 87 valda ledamöterna kommer samtliga regeringschefer att delta i ett nordiskt toppmöte som dagen därpå följs av försvars- och utrikesministrarnas redogörelse. Det finns anledning att tro att debatter och dialog kommer att präglas av ett allt skarpare läge i vårt närområde.

Med rörligare former kan Nordiska rådet bli bättre på att fånga upp det civila samhället och nyckelaktörer. Istället för dagordningar fastställda lång tid i förväg går det att hantera aktuella utmaningar alldeles oavsett om det handlar om exempelvis gemensamma åtgärder för att förhindra globala ebola-utbrott eller incidentkränkningar i luften eller på vattnet i Östersjöområdet.

Nordiska rådet kan vara en stark opinionsbildare och en tydlig röst genom att skapa arenor för samtal, ett slags Nordens torg.

Hans Wallmark, President Nordiska rådet
Riksdagsledamot (M)