Behov av seriös försvarspolitik! (HD/NST 28/10)

Feministiskt Initiativ finns inte i riksdagen men väl i europaparlamentet sittande i den socialdemokratiska partigruppen. FI har med anledning av de senaste dagarnas händelser i svenska vatten valt att precisera sin politik inom försvarsområdet. Eller rättare sagt, varför Sverige inte ska ha ett militärt försvar.

Utöver tesen att all världens elände – också på försvarsområdet – är orsakat av män, är budskapet att några militära faror inte längre existerar. Tydligen har FI inte nåtts av informationen om att vi har en pågående militär konflikt i Europa med ryska förband inne på ukrainskt territorium. Som Försvarsmakten flera gånger rapporterat, ser vi en ökad rysk övningsverksamhet runt Östersjön. Det påverkar även Sverige.

Att vara oinformerad om världen omkring är inte förbjudet, även om det naturligtvis är en fördel att känna till sin omgivning ifall man vill påverka den. Men när personer som Gudrun Schyman påstår att Ryssland gör ”närmanden” i tecken på ”nyfikenhet”, fastnar skrattet i halsen.

Precis den typen av naiviteter önskar president Putin få som reaktion. Just därför är det viktigt att Sverige tillsammans med omvärlden så tydligt markerar när stater blir påtvingade andras vilja med hot om våld.

Det är lätt att avfärda Feministiskt Initiativs syn på omvärlden. Men vi ska samtidigt komma ihåg att partiet var ytterst nära att hamna i Sveriges riksdag. Miljöpartiets Gustav Fridolin uppgav innan valet att han ”samarbetar väldigt gärna med Feministiskt Initiativ.”

Vi välkomnar att även FI vill delta i den försvarspolitiska debatten. Låt den fortsätta att vara frisk. Men vi ska också komma ihåg att våra kvinnor och män i uniform gör ett mycket viktigt arbete, inte minst i Stockholms skärgård.

Något de förtjänar samhällets uppskattning för. Inte att bli förlöjligade av Feministiskt Initiativ.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarspolitisk talesperson (M)

Johan Forssell
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)

Nordens arena (GP 27/10)

Hans WallmarkNordiska rådet är inget nordiskt parlament! Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Det är däremot ett politiskt organ skapat genom en överenskommelse, Helsingforsavtalet, fem länder emellan. Rådet saknar de överstatliga verktyg som vi känner från exempelvis EU. Däremot finns en viktig roll i att stimulera de fem nordiska parlamenten och tre självstyrande områdena att finna sektorer för fördjupat samarbete och utbyte.

Rätt hanterat och rätt moderniserat går det att bli en Nordens arena!

Näringslivet har de senaste 20-30 åren utnyttjat den nordiska marknadens potential. Det har bland annat skett genom att företag gått samman, exempelvis inom telekom- och banksektorn. Den nordiska nyttan har talat för sig själv och drivit på utvecklingen. Härmed visas på vägen framåt.

Det mellanstatliga parlamentarikersamarbetet i Nordiska rådet kan ge rekommendationer och ställa frågor till såväl Nordiska ministerrådet som till de nordiska regeringarna. Men det är inte här som styrkan ligger. Det är inte i pappersproduktionen kvalitet och inflytande kan mätas. Det behövs färre rekommendationer och dokument och fler former av möten.

Nordiska rådet kan göra sig själv till en nordisk mötesplats. Vi kan göra skillnad genom att ta oss an rollen som mässanordnare och möjliggörare. På det sättet kan skapas förutsättningar för tydliga nordiska avtryck. Goda argument, fakta och nya idéer påverkar. Men vi ska inte lura oss själva att det är vi som fattar besluten. I stället ska vi hitta de rätta formerna som skapar olika typer av berikande samtal.

Därför bör vi arrangera fler ad hoc-möten. Det kan vara mötesplatser där politiker kommer samman med exempelvis forskare, specialister, företrädare för arbetsgivare och fack, människor från det civila samhället och samfund. Tillsammans kan vi speja mot horisonten. Hur utveckla en infrastruktur för hela Norden? Hur kan den gemensamma arbetsmarknaden fördjupas? Hur kan regler fortsätta att förenklas? Hur kan universitet och högskolor komma varandra närmare? Och hur hanteras gemensamma utmaningar inom försvars-, säkerhets- och utrikespolitiken i vårt närområde med ett Ryssland som så flagrant struntar i överenskommelser och folkrätt?

Vissa steg har redan tagits. Redan 2013 initierade ett välbesökt försvarspolitiskt rundabordssamtal med deltagande av såväl ministrar som försvarsexperter som då hölls i Helsingfors. Årets uppföljning skedde i Oslo. Med start 28 oktober inleds i Stockholm Nordiska rådets 66:e session. Utöver de 87 valda ledamöterna kommer samtliga regeringschefer att delta i ett nordiskt toppmöte som dagen därpå följs av försvars- och utrikesministrarnas redogörelse. Det finns anledning att tro att debatter och dialog kommer att präglas av ett allt skarpare läge i vårt närområde.

Med rörligare former kan Nordiska rådet bli bättre på att fånga upp det civila samhället och nyckelaktörer. Istället för dagordningar fastställda lång tid i förväg går det att hantera aktuella utmaningar alldeles oavsett om det handlar om exempelvis gemensamma åtgärder för att förhindra globala ebola-utbrott eller incidentkränkningar i luften eller på vattnet i Östersjöområdet.

Nordiska rådet kan vara en stark opinionsbildare och en tydlig röst genom att skapa arenor för samtal, ett slags Nordens torg.

Hans Wallmark, President Nordiska rådet
Riksdagsledamot (M)

En politik som hotar jobben (HD/NST 22/10)

Alliansen lämnar över ett Sverige som är på rätt väg. Sysselsättningen har ökat med 340 000 personer sedan 2006, fler kvinnor och fler utrikes födda är i arbete jämfört med 2006 och sysselsättningsgraden är högst i hela EU. Vi ser en bred uppgång på arbetsmarknaden, mycket tack vare de reformer som redan genomförts. Denna jobbtillväxt kan inte tas för given utan behöver vårdas. Den nya regeringen väljer istället att montera ner Sveriges vår jobbtillväxt.

Sveriges starka position kommer inte av sig själv. Den är resultatet av en ansvarsfull ekonomisk politik och en aktiv reformpolitik. Effekterna av vår sammanvägda politik är en jobbtillväxt som varit högre under de senaste två mandatperiodernas tuffa ekonomiska läge jämfört med när Socialdemokraterna styrde Sverige i högkonjunktur.

Hade Sveriges statsskuld utvecklats på samma sätt som skett i jämförbara EU-länder skulle det motsvara 100 000 kronor i ökad skuldsättning per svensk. I stället är Sverige det enda land i EU där skulden har minskat sedan 2006. I det här omvärldsläget går det inte att kompromissa med ordning och reda i ekonomin. Alliansen har därför presenterat hur Sverige, med vår politik, kan bygga upp starka skyddsvallar och nå en procents överskott i offentliga finanser till 2018.

Finansminister Magdalena Andersson (S) har istället gett beskedet att regeringen planerar att överge överskottsmålet. Ett beslut som innebär avsteg från den brett förankrade svenska traditionen av att spara i ladorna under goda tider för att i oroliga tider ha något att använda för att stötta jobb och välfärd. Eftergifterna för att inte stå upp för överskottsmålet utan försvaga detsamma riskerar istället att urholka motståndskraften i svensk ekonomi.

Historiskt vet vi att när regeringar förlorar greppet om ekonomin slår det som hårdast mot dem som behöver samhällets stöd som mest. Vi såg det senast under 90-talskrisen när kraftiga nedskärningar drabbade sjukvården, skolan och vården och det tog exempelvis över 20 år för kvinnors sysselsättning att återhämta sig.

Inom några veckor presenteras den nya regeringens första budgetproposition. Den borde innehålla reformer som hjälper Sverige att resa sig efter krisen men redan nu märks en inriktning där 85 procent av den nya regeringens föreslagna skattehöjningar riktas mot jobb och arbetsinkomster.

Särskilt oroande är att den nya regeringen dessutom vill genomföra reformer som inte bara hotar jobben utan även riskerar att bygga ett omfattande kostnadstryck när människor åter kan komma att lotsas iväg i utanförskap. Alliansregeringen har ägnat de senaste åtta åren åt att bryta det utanförskap som byggdes upp sedan Socialdemokraterna senast styrde Sverige. Den nya regeringen har istället meddelat att de avser att genomföra återställare i sjukförsäkringssystemet. Med ökande kostnader för ett stigande utanförskap trängs resurser undan som annars kunnat gå till investeringar i exempelvis mer kunskap i skolan och ökad kvalitet och tillgänglighet i välfärden.

Sverige har fått en ny regering och valrörelsen är över. Det är nu hög tid för den nya regeringen att släppa valrörelseretoriken och istället anpassa sin politik efter de utmaningar Sverige möter.

Anna Kinberg Batra (M)
Gruppledare och ekonomiskpolitisk talesperson Nya Moderaterna

Hans Wallmark (M)
Riksdagsledamot Norra och Östra Skåne

Nu bildar vi Treklövern Ängelholm

Treklövern ledarePRESSMEDDELANDE 3 oktober 2014

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna bildar i dag en Treklöver för Ängelholm. Syftet med samarbetet är att tillsammans bedriva en aktiv och tydlig oppositionspolitik mot det styre som kommer att bilda majoritet i Ängelholms kommunfullmäktige mandatperioden 2014-2018.

Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna delar en borgerlig värdegrund och en gemensam bild av hur Ängelholms kommun ska utvecklas, både som plats att leva på och som organisation, nu och i framtiden. För att få så stort inflytande som möjligt i det osäkra parlamentariska läge som råder efter valet 2014 bildar partierna därför nu en Treklöver. M, C och KD kommer gemensamt att bedriva en aktiv, tydlig och borgerlig oppositionspolitik. Detta i stark kontrast mot det löst sammanhängande vänsterblock som bildats av Socialdemokraterna, Engelholmspartiet, Miljöpartiet och Folkpartiet.

– Ängelholm behöver stabilitet och ansvarstagande i en tid då läget i fullmäktige är allt annat än tydligt. Vi är övertygade om att vi får större genomslag för våra idéer och förslag när vi samarbetar. Vår samverkan bygger på att vi är tre partier som företräder en liknande politik och som har en gemensam vision för Ängelholms kommun, säger Robin Holmberg (M).

Förutom att samarbeta kring politiken och lägga gemensamma förslag till budget kommer samarbetet även att innehålla fler delar. Exempelvis kommer M, C och KD genomföra gemensamma kampanjaktiviteter och gruppmöten under mandatperioden. Utöver detta kommer alla tre partier vara representerade i den nya kommunstyrelsen, samt i de beredningar och nämnder som ska utses.

– För oss är det viktigt att samtliga partier vinner på samarbetet och därigenom får representation i kommunens olika styrande församlingar. Vi kommer att vara en opposition att räkna med som har siktet inställt på att åter få väljarnas förtroende att leda Ängelholms kommun efter valet 2018, säger Liss Böcker Sellgren (C).

Treklövern har tillsammans 19 mandat i Ängelholms nya kommunfullmäktige. Det innebär att partierna tillsammans är den största minoriteten (S har 16 mandat) då övriga partier deklarerat att deras samarbete enbart ska gälla vid fördelning av uppdrag. I förlängningen innebär det att Treklövern har stora möjligheter att påverka vilken politik som ska styra Ängelholm de kommande åren.

– Vi företräder tre partier som tycker lika i många frågor men med olika hjärtefrågor. Vi vill gemensam göra Ängelholms kommun till en än bättre plats att bo och leva på, med hållbar utveckling för hela kommunen. I opposition får vi nu chansen att jobba med vår politik och möta medborgarna tillsammans för att vinna deras förtroende inför valet om fyra år, säger Lennart Engström (KD).

Mer information
Robin Holmberg (M)
Liss Böcker Sellgren (C)
Lennart Engström (KD)

Wallmark ny talesperson i försvarsutskottet

Hans WallmarkNya Moderaternas riksdagsgrupp har utsett Hans Wallmark till talesperson och gruppledare för Nya Moderaterna i försvarsutskottet.

– Försvars- och säkerhetspolitik är ett av en regerings viktigaste områden, säger Hans Wallmark. Här har tidigare funnits betydande skillnader mellan de rödgröna partierna. Vår politik ska vara konstruktiv i sak för det är en alltmer osäker värld vi befinner oss i.

Hans Wallmark bor i Ängelholm, är 49 år och har suttit i riksdagen sedan 2006. Hans Wallmark har tidigare varit verksam som politisk skribent och redaktör, bland annat på Nordvästra Skånes Tidningar. Under förra mandatperioden var han ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt under en tid ordförande i utrikesutskottet.