En ringled innebär stora ingrepp i miljön (NST 29/4)

Svar på Rita Aatola Olssons insändare den 15 april.

Det är ett antal argument som insändaren kommer med, inget är som jag ser det särskilt väl underbyggt. Insändaren ifrågasätter gjorda utredningar, såväl Trafikverkets prognoser som gjord miljökonsekvensbeskrivning döms ut som oseriösa.

Trafikutredningen visar att en förlängning av Klippanvägen över Rönneå avlastar såväl Östergatan som Skolgatan. Förlängningen av Klippanvägen innebär att av de ca 10000 fordon som dagligen passerar Stadsparken och Nybron kommer ca 6000 fordon att använda den nya vägen över Rönneå.

Nybyggnation kommer att ske på den så kallade Parallelltrapetsen samt Scanområdet och stationsområdet. Dessa nya bostäder kommer givetvis att innebära en högre trafikbelastning, vilket Östergatan och Skolgatan inte är dimensionerade för. Så förlängningen av Klippanvägen är den bästa lösningen för att nå ovannämnda bostadsområden, samt även resandecentrum.

Ett alternativ som insändaren föreslår är en ringled runt centrum Jag tror att man då menar en väg, väster om järnvägen, som sträcker sig från Kulltorp till Havsbadsvägen. Detta skulle innebära en tunnel under järnvägen strax söder om Kulltorp och sedan en väg parallellt med järnvägen fram till Havsbadsvägen.

Dels skall en tunnel byggas för att komma under järnvägen, denna kostnad drabbar kommunen och ingen annan. Vidare skall en väg byggas genom Kronoskogen, sträckan är ca 3200 meter. Vägen med gång och cykelbanor på båda sidor samt diken på båda sidor blir ca 15 meter bred. Avståndet mellan järnväg och vägen skall vara minst 7 meter.

Detta innebär att omkring 48000 kvadratmeter av Kronoskogen kommer att användas för detta vägbygge. Detta är inte att ta ansvar för miljön och våra grönområden.

Insändaren skriver i slutet av sin artikel att man inte kan dra en väg genom tysta natursköna områden. Då innebär det, att man inte kan bygga en ringled som insändaren själv föreslår? För som jag ser det är Kronoskogen ett vackert och tyst område.

Rune Johansson (M)

Barnfattigdom existerar inte (NST 28/4)

I NST 28 mars 2014 skrev Mikael von Krassow (S) om barnfattigdomen.

Vid kommunfullmäktiges februari sammanträdet i Ängelholm avslogs Socialdemokraternas motion om handlingsplan mot barnfattigdom. Som ledamot i fullmäktige poängterade jag att barnfattigdomen enligt den beräkningsgrund som Rädda Barnens systerorganisation i London har tagit fram, inte existerar i Sverige.

Jag blir ledsen när man pratar om barnfattigdom i Sverige när jag har sett barn som letar mat på soptippen i en afrikansk storstad. Det är barnfattigdom.
Jag har sett andra barn tigga, även detta kallar jag för barnfattigdom.

Det var under våren 2011 som Rädda Barnen genom rapporter om barnfattigdom i Sverige fick ett rejält medialt uppsving.
Nu hör det till saken att Rädda Barnens Sverige- chef efteråt uttalade sig om att kampanjen gav en felaktig bild. Numera talar man enbart om barn i utsatt ekonomiskt läge.

Att ens jämföra våra svenska barns levnadsstandard med barn som letar efter mat för dagen känns främmande.

BRIS hade vid samma tidpunkt en kampanj som kallades ”när pengarna inte räcker till”. Här gjordes en jämförelse mellan barnen i Sverige och i Mocambique.
Vid efterföljande samtal medgav BRIS generalsekreterare att det är svårt att jämföra fattigdomen mellan länderna. Undersökningen baserades på enbart 14 barn!

Kan vi inte ha en anständig debatt om våra barns väl och ve utan att så vårdslöst använda ”barnfattigdom”. Att göra ovanstående jämförelser är ett hån mot verkligt fattiga barn i Afrika och andra länder.

Våra skolor med engagerad personal är en enorm resurs och har som mål att all verksamhet genomsyras av barnperspektiv. Samarbetet mellan social- och barn- och utbildningsförvaltning möjliggör snabba insatser när det krävs.

Cornelis Huisman (M)

Brev till dig som bor i Ängelholms kommun (april 2014)

140415 Medborgarbrev april 14Hej!

Mitt namn är Robin Holmberg och jag skriver i egenskap av nytt kommunalråd till dig som bor i Ängelholms kommun. Jag vill kort berätta om vilka frågor som är viktiga för mig.

Jag älskar och brinner för Ängelholm. Det här är en fantastisk plats att bo och leva på. I vår kommun finns balansen mellan staden och tätorterna, naturen med hav, slätter, sjöar och skogar samt ett starkt och varierat näringsliv. Här finns den mysiga stadskärnan med ett rikt utbud av butiker, restauranger och kaféer. Men här finns också välfungerande och tillgänglig välfärd i hela kommunen. Det gäller genom livets olika skeden från förskola och skola till vård och omsorg om våra äldre.

Det finns mycket att vara stolt över i Ängelholm. Men för att även i framtiden vara en attraktiv kommun för ängelholmare, besökare, turister och företag måste vi ständigt våga fortsätta utveckla vår kommun. Risken är annars att vi ganska snart kommer få se oss omsprungna av andra.

I år är det valår och du har möjlighet att påverka vilka som ska föra din talan under den kommande mandatperioden. Lokalt kommer vi moderater att samtala med kommunens invånare för att lära oss mer om vilka problem som finns och hur vi kan lösa dem. Vi kommer att söka mandat för att fortsätta leda och utveckla Ängelholms kommun. Nya Moderaterna kommer särskilt att fokusera på tre områden som är viktiga för oss.

Det första handlar om skolan. Som det går för våra barn och unga i dag kommer det att gå för Ängelholm i framtiden. Därför måste de få bästa möjliga förutsättningar att lyckas i livet. Moderaterna vill bland annat satsa mer på lärarna, stärka skolans kunskapsuppdrag ytterligare, fortsätta verka för valfrihet och mångfald i skolan samt stärka inslagen av forskning. Ängelholms kommun står sig mycket väl, men ska bli en av de allra bästa skolkommunerna i Sverige.

Ordning och reda i ekonomin är avgörande för att vi ska kunna satsa på vår gemensamma välfärd i framtiden. De förslag som politiken fattar beslut om ska vara finansierade på ett seriöst och ansvarsfullt sätt. Kommunen ska årligen göra ett positivt resultat så att vi i framtiden kan investera i skolor, förskolor och äldreboenden. Genom att konkurrensutsätta och våga ompröva verksamheter blir kommunen mer effektiv samtidigt som kvaliteten kan stärkas.

Ängelholm är en av Skånes tryggaste kommuner och ska så vara även i framtiden. Moderaterna vill den kommande perioden fortsätta satsa på patrullerande väktare i centrum på helgkvällarna, stärka samarbetet ytterligare med polisen samt genomföra trygghetsvandringar i de olika kommundelarna. Jag är övertygad om att du som bor i bostadsområdet är den som bäst kan beskriva vad som skapar otrygghet och vad som behöver åtgärdas i din närmiljö.

Detta är några av de saker jag vill få fortsatt förtroende för att kunna genomföra den kommande mandatperioden. Även om du inte alltid delar mina åsikter fullt ut så verkar jag för Ängelholms bästa och vill vara just ditt kommunalråd. Du är därför alltid välkommen att kontakta mig eller Moderaterna om du har frågor, synpunkter eller goda idéer du vill dela med dig av. Vi hörs!

Med vänlig hälsning

Robin Holmberg (M)
Kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande

Var finns långsiktigheten i Socialdemokraternas politik?

BrittMarie Hansson (S) skriver den 30 mars om att Socialdemokraterna går till val på att stoppa den föreslagna förlängningen av Klippanvägen över Rönneå. Det är mycketolyckligt att Socialdemokraterna fortsätter motverka ett långsiktigt hållbart trafiksystem i centrala Ängelholm. Syftet med förlängningen av Klippanvägen är att möjliggöra framtida utveckling av Scantomten och stationsområdet, koppla staden närmare havet, avlasta centrumtrafiken och förbättra stadsmiljön. Vi vill skapa mer utrymme för människor i centrum genom att lyfta bort trafiken från Nybrogatan/Skolgatan och Järnvägsgatan. Då kan vi åstadkomma en mer attraktiv stad för alla där stadsparken och Storgatan kan komma mer till sin rätt och användas för fler mötesplatser. Samtidigt skapas ett trafiksystem som kanfungera över tid och möjliggöra stadens framtida utveckling.

Socialdemokraterna har historiskt tagit stort ansvar och varit drivande i att utveckla samhället. Som samhällsbärande parti har dess företrädare stått upp för vikten av att byggandet av samhället måste hänga ihop. Med detta i minne är det beklagligt att BrittMarie Hansson (S) både vill äta kakan och ha den kvar i frågan om stadens utveckling. Den 23 februari uttalar hon sig i NST om att hon vill bebygga och utveckla området kring stationen med nya bostäder och ett nytt badhus, men inte ett ord nämns om hur hon vill skapa en fungerande trafiklösning för denna del av staden. Alliansen står upp för att förlängningen av Klippanvägen behövs. Vi vill fortsätta utveckla vår kommun, men då behövs trovärdiga och långsiktiga trafiklösningar som faktiskt löser de problem som identifierats.

Robin Holmberg (M), kommunstyrelsens ordförande
Liss Böcker Sellgren (C), kommunstyrelsens förste vice ordförande
Lennart Engström (KD), gruppledare

SvD Brännpunkt 18/4

Händelserna i Ukraina har förändrat Europa. Det går att tala om en tid före Rysslands illegala annektering av Krim och om en efter. Ett nytt säkerhetspolitiskt landskap kan skönjas. Det får självfallet betydelse för det svenska försvaret.

Sverige ska ha ett starkt försvar med hög beredskap och modern materiel som kan möta eventuella kriser och konflikter. Vi behöver en bred politisk uppgörelse om försvaret som håller över tid, med partier som är beredda att betala vad det kostar och axla det ansvar som krävs. Oroväckande är att Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill göra nedskärningar i miljardklassen. Hur ställer sig socialdemokraterna och Stefan Löfven till dessa krav givet utvecklingen i Ukraina?

De senaste åren har S tagit rygg på Alliansen och lagt sig på samma nivå på försvarsanslaget som regeringen. Detta trots ett högt tonläge i debatten. Peter Hultqvist (S) kallade det senaste tillskottet till försvaret för ”en puts i marginalen”. Det har dock inte följts av mer pengar!

I samband med att 2014-års budget behandlades lade MP neddragningsförslag på drygt sju miljarder de närmsta fyra åren och V vill minska med över tre miljarder de kommande tre åren. Miljöpartiet säger nej till nästa generations Jas Gripen och Vänsterpartiet vill skära ner på anslaget för signalspaning och riva upp det samarbete som finns med Natoländerna.

I samband med valet 2010 – då de rödgröna gick fram med ett gemensamt manifest – krävdes minskade försvarsanslag med två miljarder.

Sammantaget är detta bekymmersamt. I en tid när osäkerheten ökar är det viktigt att vi inte bara har en bred överenskommelse om innehållet i försvarspolitiken, vi måste också ha regeringsalternativ som är beredda att betala vad en höjd försvarsförmåga kostar. I dagsläget måste det konstateras att oppositionssidan saknar ett sådant alternativ. Istället är S, V och MP splittrade och saknar svar på vad man tycker gemensamt inom försvarspolitiken. Inget parti kan ensamt bilda regering och därför förtjänar väljarna svar från Stefan Löfven och socialdemokraterna på hur stora försvarsneddragningarna blir med en rödgrön regering.

Alliansregeringen har de senaste åren börjat tillföra mer resurser till försvaret, såväl när det gäller materiel som personal. Sammanlagt är det fråga om cirka 6,5 miljarder extra över en tioårsperiod. Det finns dessutom tydliga öppningar för att vi är beredda att skjuta till ytterligare medel, förutsatt att det går att ordna inom ramen för en ansvarsfull finansiering.

De flesta torde vara överens om att utvecklingen i Ukraina och i landets närområde visar hur viktigt det är att ha ett användbart försvar med hög beredskap. Det är de egenskaperna som är kärnan i alliansregeringens försvarsreform. Införandet av en frivillig personalförsörjning ger oss kompetenta soldater och sjömän i välövade förband som kan hållas samman över tid och kan användas för försvaret av Sverige, i vårt närområde och i internationella insatser. Överbefälhavare Sverker Göranson har den senaste tiden både på debattplats som i Ekots lördagsintervju understrukit vikten av att försvarsreformen fullföljs.

Det är ett viktigt vägval och en tyngdpunktsavvägning mellan kvalitet och kvantitet som måste göras. Det måste handla om förslag som ytterligare stärker försvarets operativa förmåga både på kort och lång sikt. Det kan exempelvis vara fråga om att här och nu förbättra incidentberedskapen och öka antalet flygtimmar. På längre sikt vill vi även utöka antalet nästa generations Jas Gripenplan till 70 stycken, stärka luftvärnet samt stärka vår ubåtsförmåga.

Räknar man samman detta är min bedömning att det kommer att krävas mer resurser än vad som hittills planerats. Vi måste vara beredda att finansiera detta i kommande försvarsbudgetar.

Det är en ny tid vi befinner oss i och det kräver att rätt konklusioner dras. Sverige behöver en bred uppgörelse kring försvaret med partier som också är beredda att ta det ekonomiska ansvar som behövs.

I dag kan tydliga skillnader i synen på pengar till försvaret märkas mellan S å ena sidan och V och MP å den andra. Kommer Stefan Löfven och socialdemokraterna kunna förlika sig med V och MP kring ett gemensamt alternativ ifråga om politik och finansiering inom ett av de viktigaste områdena för en regering: Sveriges försvar.

Hans Wallmark (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Samverkan för säkerhet (HD 14/4)

Kustbevakningen genomför varje dag viktiga insatser längs Sveriges kuster. De senaste åren har nya uppgifter medfört att myndigheten förnyat sin flotta med flygplan, kombinationsfartyg och mindre patrullfartyg. Tack vare de nya fartygen har Kustbevakningen kunnat stärka sin kapacitet gällande miljöräddning och övervakning.

Nyligen har Kustbevakningen fattat beslut om att koncentrera sin verksamhet i Öresund till Malmö. Beslutet är inte politiskt utan har fattats av myndigheten. Bakgrunden är inte besparingar utan en ambition att använda resurser på effektivast möjliga sätt. Att Kustbevakningens fartyg kan tillbringa mer tid ute till havs spelar större roll för säkerheten än var de ligger i hamn.

Samtidigt vill vi understryka att med sitt geografiska läge utgör Öresund en nyckelpunkt. Det är positivt att Öresundsregionen växer, men det medför också att sjötrafiken ökar. Därför är det avgörande att Kustbevakningen också framöver har god förmåga att lösa sina uppgifter. Vi kommer såväl lokalt som nationellt fortsätta framföra detta budskap till Kustbevakningen.

Det är välkänt att myndigheten under flera år har dragits med ekonomiska utmaningar. En viktig orsak är att investeringsbeslut som fattades innan 2006 inte fullt ut tog höjd för ökade kostnader. Kustbevakningen och regeringen har påbörjat ett samlat arbete för att nå balans i ekonomin. Det arbetet fortsätter och regeringen avser återkomma i höstbudgeten gällande Kustbevakningen.

Ett steg på vägen är att Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafikverket och Försvarsmakten fått i uppdrag att samordna sina verksamheter exempelvis när det kommer till hamnar och kajplatser. Samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt. En viktig del är möjligheterna till ökad samverkan.

Av allt att döma vill Socialdemokraterna i Helsingborg göra Kustbevakningen till en valfråga. Det är bra att myndighetens viktiga verksamhet fortsätter att belysas. Men det är samtidigt viktigt att så sker utifrån fakta. Det är därför märkligt att läsa till exempel Kent Härstedt (S) beskriva Socialdemokraternas politik på området som satsningar.

I själva verket mötte de rödgröna partierna så sent som 2010 väljarna med besparingar på Kustbevakningen på 35 miljoner – varje år. Det vore klädsamt om Kent Härstedt kunde beskriva för Helsingborgsborna hur de besparingar han själv gick till val på, hade gjort
Kustbevakningens nuvarande situation bättre. Vi noterar också att Socialdemokraterna under innevarande mandatperiod, trots åtskilliga möjligheter, inte valt att tillföra några extra medel i sin budgetmotion.

Vi välkomnar en fortsatt diskussion om Sveriges försvar och krisberedskap. Genom att värna arbetslinjen och föra en ansvarsfull ekonomisk politik, har Alliansen förmått att göra satsningar på statens kärnuppgifter. Såväl statsministern som försvarsministern har aviserat att Moderaterna ser framför sig ytterligare ekonomiska tillskott till försvaret. Precis som för fyra år sedan kommer Alliansen att möta väljarna med ett gemensamt och finansierat valmanifest.

På andra sidan finns ett rödgrönt regeringsalternativ där två av tre partier vill genomföra miljardbesparingar på försvaret. Vilka konsekvenser skulle det få för Kustbevakningen?

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Johan Forssell
Riksdagsledamot (M)

Kvällsposten 12/4

1900-talets Europa kom att slitas sönder och förblödas av två världskrig. Men det blev också kontinenten för formandet av en gemenskap och union präglad av samarbete och samverkan med mål att uppnå fred. Väpnade konflikter mellan demokratier är ytterst ovanliga. Däremot kan dessa markera mot och rent av vända vapen mot diktaturer och förtryckande regimer. En annan starkt fredsbringande faktor är handel. EU är därför historiens mest framgångsrika välstånds- och fredsprojekt och väl värt att försvara. Det både förklarar och motiverar att EU tilldelats Nobels fredspris.

2014 är det ett sekel sedan första världskrigets utbrott. Det går en linje från Flanderns skyttegravar till Bryssels EU-korridorer. Och det är en utveckling i rätt riktning!

Det har funnits en tid då ekonomiskt välstånd huvudsakligen ordnades via angreppskrig mot grannar och med hjälp av kolonier, men efter andra världskrigets ruiner valde många länder entydigt frihandel som välståndsgenerator. Fredlig handel har visat sig vara långt mer värdefull än kolonisering och angreppskrig.

Bildandet av den europeiska gemenskapen kan därför ses som ett viktigt skifte. Tidigare arvfiender hamnade nu sida vid sida istället för mot varandra. Integrerade ekonomier och övergivandet av kriget som politiskt instrument har gett ett oöverträffat ekonomiskt välstånd för de inblandade.

EUs fredsbevarande funktion måste således betonas. Sedan Karl den Stores dagar på 800-talet fram till 1945 hade Frankrike och Tyskland utkämpat drygt 30 krig mot varandra. Storbritannien och Frankrike hade krigat över fyrtiotalet gånger de senaste 1 000 åren och sedan Kalmarunionen 1397 hade Sverige och Danmark varit i luven på varandra närmare 30 gånger – även som Sverige drog det längsta strået genom de freder som säkrade Skåne…

Den som vill vara med och påverka måste också delta i den demokratiska processen. Den som föredrar sofflocket framför valurnan gör därför inte sin röst hörd. Valet till Europaparlamentet är alltså viktigt för alla som bryr sig om hur EU och Sverige är på väg – eller inte är på väg.

Åres europaval är därför viktigt även utifrån ett jobbperspektiv. Med en fördjupad inre marknad och ett EU som tar täten för att ingå internationella frihandels- och investeringsavtal skapas förutsättningar för ekonomiskt tillväxt. Ett av världens mer exportberoende länder mår bra av att handelshinder rivs. Det finns ett tydligt samband som förtjänar att upprepas: Mer frihandelsavtal där – fler nya jobb här!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ordförande Moderaternas Europaplattformsgrupp

Kristianstadbladet 10/4

Igår presenterades årets vårbudget med offensiva satsningar på infrastruktur och utbildning. För Skånes unga innebär det över 1 000 nya högskoleplatser och för skånsk infrastruktur elva olika satsningar på vägar och järnvägen.

Allianseregeringen lägger 255 nya högskoleplatser till Kristianstad. Totalt 1 029 nya högskoleplatser till Skåne. Flertalet av dessa handlar om olika former av lärarutbildningar, vilket understryker vårt fokus på skolans roll och betydelse.

Dessutom ökas kapaciteten på den skånska järnvägen via satsningar på Södra stambanan, kust till kustbanan, Skånebanan, Blekingekustbanan, Markarydsbanan samt Pågatågen i Nordost. För Skånes vägar innebär vårpropositionen bland annat E22-satsning genom färdigställande av sträckan Fjälkinge och Gualöv.

Allt är fullt finansierat – krona för krona. Vi tar ansvar medan oppositionens olika partier allt mer tycks lova allt till alla utan en tanke på finansiering eller stabilitet. De rödgrönas vidlyftighet innebär cirka 90 miljarder i ökade skatter – motsvarande en skatteökning på 10 000 per svensk och år. Vi i Alliansen väljer en annan väg, en väg som kantas av ansvarstagande.

Utan ordning och reda i statsfinanserna finns inga möjligheter till några satsningar alls. Detta inses lätt om vi jämför med länder i vår närhet. När andra tvingas skära ner, försämra och avstå kan vi i Sverige satsa, underhålla och bygga ut – fullt finansierat och utan att inteckna framtiden för våra unga.

Det är mycket märkligt att de rödgröna inte förstår betydelsen av finansiellt ansvar. Det går inte att ha lönehelg varje dag i månaden!

Utan ansvar – inga satsningar. Så enkelt är det.

Därmed inte sagt att vi är nöjda, tvärtom – det finns åtskilligt kvar att göra. Därför ber vi väljarna om fortsatt förtroende. Vårbudgeten lovar inte allt till alla, men det vi inom Alliansen har lovat det vi har hållit och vi kommer att fortsätta hålla det vi lovat. Arbets- och kunskapslinjen kommer fortsatt att vara det centrala för vår gemensamma politik!

Hans Wallmark (M)
Christer Nylander (FP)
Per-Ingvar Johnsson (C)
Tuve Skånberg (KD)

Riksdagsledamöter för Norra och Östra Skåne

Dags för Sverige att ta Nato-debatten (GP 7/4)

Nå, varför är ni icke med i Nato? De direkta frågande orden riktade av en socialdemokratisk försvarsminister i Danmark till en delegation av riksdagsledamöter från Sverige klingar fortfarande i mina öron.

Mitt inryck är att de som argumenterar emot en anslutning allt mindre formulerar hållbara och tydliga motargument utan istället bemöter frågeställningen med tystnad.

Men det finns all anledning att åtminstone försöka inleda ett bredare och öppnare samtal och meningsutbyte kring Sverige och Nato. För egen del representerar jag ett parti som klart uttalat sig för medlemskap. För att direkt citera ur moderaternas handlingsprogram: ”Vi vill verka för en svensk anslutning till Nato. Ett medlemskap ger Sverige större möjligheter att ta ansvar för och påverka en organisation som är central för vår egen och Europas säkerhet.”

Samtidigt konstaterar vi att detta måste ske i nära dialog och helst tillsammans med Finland. Det måste även i Sverige finnas en opinion för ett sådant viktigt steg och en bred parlamentarisk förankring. Inte minst Nato självt brukar kräva en tydlig uppbackning vilket gör att folkomröstningar i flera fall bekräftat medlemskapet.

Med Jens Stoltenberg som ny Nato-chef finns möjligheter att den svenska Nato-debatten kan komma att förändras. Den nuvarande innehavaren är Anders Fogh Rasmussen från Danmark. Båda visar att mellanstora nordiska länder kan ta för sig. Det finns ingen anledning att tro att inte Sverige skulle ha samma goda möjligheter att bli en respekterad och konstruktiv röst på samma sätt som Danmark och Norge redan är det. Med möjligheter till inflytande går det också att forma utvecklingen och inriktningen.

Som socialdemokrat har Jens Stoltenberg säkert lättare att tala med politiskt likasinnade i Sverige. För hur kommer det sig att det som är ett självklart fundament för S-märkt försvars- och säkerhetspolitik i Danmark och Norge är något politiskt oberörbart norr om Öresund och öster om Svinesund?

Svensk debatt är för närvarande helt renons på tyngre socialdemokratiska röster som ens kan resonera kring ett svenskt Nato-medlemskap. Möjligheterna att från borgerligt håll puffa, knuffa eller förmå S att ta steg i denna riktning ska nog ses som begränsat. I värsta fall kan det rent av motverka sitt syfte. Däremot finns det skäl att tro att det är lättare ifall en socialdemokrat talar med en annan. Jens Stoltenberg kan därmed komma att göra skillnad.

Även i Finland rör det på sig. För några veckor sedan skrev ett antal tidigare försvarsministrar – Stefan Wallin, Jan-Erik Enestam, Ole Norrback, Elisabeth Rehn och Carl Olaf Homén – ett debattinlägg där det pläderades för en mer frimodig debatt. Varför skulle inte ett medlemskap vara aktuellt? Nato har förändrats och endast en medlem kan säkert räkna med militärt stöd vid en kris.

Som en reaktion på händelseutvecklingen mellan Ryssland och Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim har ett antal länder med USA i spetsen tydligt visat de tre baltiska republikerna på andra sidan Östersjön att säkerhetsgarantierna gäller. Det talas både om möjligheter till utplacering av materiel och manskap.

Allt detta ökar intresset av samarbete och samverkan. Långsiktigt finns skäl att tro att det också kan påverka synen på Nato. I ljuset av detta ska nog andra mätningar i Finland läsas. Enligt en gjord gallup är 53 procent av de tillfrågade för och 34 procent mot ett Nato-medlemskap om statsledningen också är för ett sådant. Och YLE, Finlands public service, kunde visa på stark uppbackning för någon form av försvarsallians med Sverige, 54 procent för och 36 procent mot.

Både med anledning av det som nu sker i vårt närområde som att norrmannen Jens Stoltenberg träder till som ny Nato-chef efter dansken Anders Fogh Rasmussen visar på att det är nödvändigt att föra en seriös Nato-debatt även i Sverige. Och i den är det högst önskvärt att även socialdemokraterna deltar!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Försvarsutskottet, Försvarsberedningen

Politik för fler jobb (HD/NST 2/4)

Över 200 000 fler har sedan Alliansen vann valet 2006 ett jobb att gå till. Bara i Skåne län har 50 000 fler ett arbete. Det är inte en slump utan ett resultat av vår politik. Vi prioriterar att fler människor ska känna den trygghet, frihet och känsla av menig som ett jobb ger.

Ledande socialdemokratiska företrädare menar envist att jobben blivit fler för att Sveriges befolkning ökat. Vi ser nu runtom i Europa att detta inte stämmer. Nederländerna och Spanien har likt Sverige haft en befolkningstillväxt på drygt 400 000 personer sedan 2006. Men i Nederländerna har sysselsättningen ökat med endast 70 000 personer, och i Spanien har sysselsättningen minskat med närmare tre miljoner. I vårt grannland Danmark ökade befolkningen med 200 000, men trots detta minskade sysselsättningen med 130 000 personer mellan 2006 och 2013.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Att Socialdemokraterna tror att det räcker med en ökad befolkning för att få fler jobb visar att de inte förstått hur jobben växer fram.

Sveriges arbetsmarknad står sig i dag väl i jämförelse med de flesta andra länder. Trots krisen har Sverige lyckats bryta en lång trend med ett växande utanförskap och avsaknad av jobbtillväxt i privat sektor. Vi tillhör de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad och lägst långtidsarbetslöshet. Men det innebär inte att vi lutar oss tillbaka, vi fortsätter att lägga förslag för att jobben ska bli fler och komma fler till del.

I mitten av januari öppnades regeringen en helt ny väg in på arbetsmarknaden, YA-jobben, där unga får lära sig jobbet på jobbet. Till sommaren möjliggörr vi för äldre att skola om sig genom att höja åldern för studiestöd och vi förändrar arbetsgivaravgifterna för unga så att de sänks för den yngre åldersgrupp där det gör mest nytta. Vi gör också en bred översyn av Arbetsförmedlingen för att vässa insatserna och bättra matchningen.

Vårt mål är att alla som kan arbeta ska ha ett jobb att gå till. Till skillnad från Socialdemokraterna tror vi att det kräver ett målmedvetet arbete. Jobben växter inte till per automatik – bara med en ansvarsfull jobbpolitik.

Elisabeth Svantesson
Arbetsmarknadsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)