Fotbollförbundet visar ingen hänsyn

I dag och på lördag startar Svenska cupen i dam- respektive herrfotboll. Det innebär att årets fotbollssäsong är igång och vi har, som så många andra, sett fram emot detta. Fotbollen är viktig för lokalsamhället och ger såväl sociala som hälsomässiga vinster. Arenaägarna – oftast kommunerna – vill ge fotbollen bra förutsättningar att utvecklas.

Men nu måste vi säga ifrån i ett gemensamt upprop.

För några år sedan inledde Svenska Fotbollförbundet ett arbete med att skärpa kraven på dam- och herrfotbollens elitidrottsarenor, det vill säga arenorna i första- och andradivisionerna. I år ska dessa krav gälla fullt ut. Kraven är ensidiga och innebär stora kostnader för kommunerna.

Säsongsstarten har lagts allt tidigare de senaste åren. Det innebär att många kommuner måste lägga stora resurser på att värma planerna. Uppvärmningen tar veckor och det är inte ovanligt att arenaägarna måste skyffla undan mängder av snö.

Detta är ett av många exempel på hur Svenska Fotbollförbundet tar beslut utan att varken visa hänsyn till kommunernas situation eller att själv ta de ekonomiska konsekvenserna.

Ängelholm, Falkenberg, Landskrona, Halmstad och Värnamo är några av de kommuner som nu möter stora utmaningar i sitt arenaägande. Kommunerna vill ge föreningar och supportrar bra förutsättningar att utöva respektive följa fotboll, men Svenska Fotbollförbundets krav handlar många gånger om annat.

Det finns till exempel ingen anledning att kräva att arenorna i herrarnas näst högsta serie ska ha pressrum med minst 50 sittplatser, när flera klubbar inte har fler än fem, sex journalister som bevakar deras matcher. Inte heller finns det skäl att kräva att pressläktaren ska ha minst 25 platser med bord.

Självklart är flera av de standarder, som Svenska Fotbollförbundet vill ha, rimliga och självklart ska anläggningarna hålla så pass bra kvalitet att de ger utövare och supportrar en bra upplevelse. Men arenakraven måste bli bättre anpassade till kommunernas behov. I de fall där kraven inte kan uppfyllas vill Svenska Fotbollförbundet ha löften om framtida politiska beslut för att klubbar och arenaägare ska kunna få dispens till spel kommande säsong.

Det är både uppseendeväckande och orimligt. Ingen ska föregå den politiska beslutsprocessen.

Svenska Fotbollförbundets långtgående krav drabbar inte heller bara arenaägare inom fotbollen. Kraven har också blivit normerande för andra idrottsförbund som tar dessa till utgångspunkt för sina idrotter. Ett aktuellt exempel är att förbundet för amerikansk fotboll nu i princip har kopierat Damallsvenskans krav, trots att intresset för den amerikanska fotbollen är långt ifrån lika stort.

Situationen är olycklig och kan skada allmänhetens tilltro till idrottsrörelsen.

SKL vill att arenakraven formaliseras i återkommande överläggningar mellan idrotten och arenaägarna. Genom ökad dialog kan kommun och idrott få bättre förståelse för varandras roller. Ängelholm, Falkenberg, Landskrona, Halmstad och Värnamo vill genom ett gemensamt initiativ få igång en dialog med idrotten.

Arenakraven måste vara anpassade till den verklighet som kommunerna och andra arenaägare verkar i.

Anders Knape, Ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting
Mari-Louise Wernersson, Kommunstyrelsens ordförande, Falkenbergs kommun
Torkild Strandberg, Kommunstyrelsens ordförande, Landskrona stad
Hans-Göran Johansson, Kommunstyrelsens ordförande, Värnamo kommun
Robin Holmberg, Kommunstyrelsens ordförande, Ängelholms kommun
Carl Fredrik Graf, Kommunstyrelsens ordförande, Halmstads kommun

Wallmark ställer frågor till S (Kristianstadsbladet 28/2)

Moderaterna och Socialdemokraterna har nu båda fastställt sina listor inför årets riksdagsval. Annelie Karlsson toppar för S i Norra och Östra Skåne, medan undertecknad är första M-namn. Jag har därför några frågor till Annelie Karlsson:

Alliansens överordnade löfte är att fortsätta ta långsiktigt ansvar för Sveriges ekonomi. Mot detta står ett oförberett och splittrat vänsteralternativ där alla tycks lova allt till alla. Det är nu mindre än 200 dagar kvar till valet och hög tid för Socialdemokraterna att tala klarspråk om vad deras ekonomiska politik faktiskt innebär.

I Socialdemokraternas budgetmotion presenteras utgiftslöften för 27 miljarder kronor, medan det bara finns finansiering på 16 miljarder kronor. Det innebär ett hål på 11 miljarder kronor, där stora utgiftslöften alltså saknar finansiering.

Samtidigt har Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet sammantaget gjort över 100 nya utspel efter att deras budgetmotioner presenterades i oktober. 100 utspel om saker de tre partierna vill göra och där man saknar täckning i finansiering och genomförande. Finansieringshålet och de många utgiftslöften som kommit därefter väcker frågor kring hur politiken är tänkt att hänga ihop och hur den ska finansieras.

Med ordning och reda i offentliga finanser har Sverige, som ett av få länder, kunnat stötta ekonomin genom snart sju år av kris och lågkonjunktur. Det har gjort att Sverige har kunnat styra undan från de flesta av krisens härjningar som nedskärningar, jobbförluster och växande statsskuld vilka har drabbat andra länder. I stället har över 200 000 nya jobb kommit till, resurserna till skola, vård och omsorg ökat och utanförskapet kraftigt minskat. Sverige är även det enda EU-land där statsskulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

När vi nu blickar framåt mot kommande mandatperiod väntas ekonomin gradvis förbättras och arbetslösheten komma ner. Den ekonomiska politiken går därmed in i en ny fas där fokus flyttar från krisårens stimulanser – med långsiktigt riktiga skattesänkningar och utgiftsökningar – till att vi återigen ska bygga upp överskott i statens finanser. Det är viktigt att vi samlar ordentligt i ladorna under bättre tider, för att kunna klara oss väl också när nästa kris slår till. Det betyder i sin tur att alla reformer i närtid ska vara fullt finansierade.

Alliansen lägger därför nu fram förslag för att krona för krona kunna finansiera våra reformer för mer kunskap och fler jobb. Gemensamt för finansieringsförslagen är att det inte drabbar jobb och företagande, eftersom det skulle skada svensk ekonomi. Socialdemokraterna väljer en annan väg. De går fram med omfattande skattehöjningar på framförallt jobben för att bekosta bidragshöjningar. Samtidigt klarar de inte av att fullt ut finansiera sina övriga utgiftslöften, trots att en bristande kontroll över de offentliga finanserna skulle slå som hårdast mot dem som behöver samhället stöd allra mest. Det är dags för Socialdemokraterna att ge besked om varför de väljer bort ansvarstagandet för Sveriges ekonomi.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)

Pressmeddelande: Fria surfzoner i Ängelholm

Pressmeddelande från Ängelholms kommun:

Från och med idag kan ängelholmare och besökare gratis koppla upp sig mot Ängelholms kommuns första offentliga surfzon. Sändare på Stadsbiblioteket möjliggör för uppkoppling i Stadsbiblioteket och på Stortorget.

Allt invånarna eller besökarna behöver göra är att välja Engelholm-Surfzon som nätverk och godkänna villkoren för att få en uppkoppling med hastighet upp till 3 Mbit/s.

– Surfzoner i den offentliga miljön gör det enkelt för ängelholmare och besökare att snabbt komma åt information på internet. Utländska turister ges möjlighet att använda sin dator eller mobiltelefon för att hitta information. Samtidigt blir införandet ett steg i att skapa ett mer levande Stortorg, säger kommunstyrelsens ordförande Robin Holmberg.

– Inom kort kommer vi även slå på surfzoner vid samtliga av kommunens bibliotek, samt i entrén till Stadshuset. Därefter får vi utvärdera och invänta framtida beslut kring ytterligare eventuella surfzoner, berättar kommunens IT-chef Peter Lindholm.

Nu måste dubbelspåret på Västkustbanan bli klart (GP 16/2)

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att de siste etapperna i Västkustbanan inte finns med. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs, skriver bland andra Jonas Ransgård (M).

Västkustbanan spelar en central roll för västra och södra Sverige, både för godstrafik och för arbetspendling. Ur ett nationellt perspektiv knyter den samman landets västra delar med Sveriges viktigaste exportmarknad, Tyskland. Västkustbanan avlastar också E6:an, som i dag trafikeras av stora mängder tung lastbilstrafik. På det regionala planet binder banan samman 13 större orter mellan Göteborg och Malmö, en sträcka med sällsynt goda förutsättningar för arbetspendling centrum till centrum. En viktig förutsättning för nya jobb och tillväxt är just vidgade arbetsmarknadsregioner.

Regeringen fattade redan 1992/1993 det kloka och framsynta beslutet att bygga ut Västkustbanan. Då kallades projektet för den största järnvägssatsningen på över 100 år i Sverige. Målet var dubbelspår hela vägen mellan Göteborg och Lund, eller egentligen hela vägen Oslo-Göteborg-Halmstad-Malmö-Köpenhamn. En sträcka och ett avstånd som lämpar sig väl för tågtrafik. Medel till utbyggnaden skulle anvisas i den takt som krävdes. Trots alla goda förutsättningar blev det tyvärr inte så.

I Trafikverkets förslag till Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 kan vi konstatera att utbyggnaden av Västkustbanans alla återstående deletapper inte finns med. Ändå tror många att Västkustbanan är färdigutbyggd den dag tunneln genom Hallandsås öppnar för trafik. I förslaget till den nya nationella planen finns sträckorna genom Varberg samt Ängelholm-Maria glädjande nog med. Däremot är sträckan Maria-Helsingborg C samt kapacitetsökning vid Halmstad C endast utpekad som kvarstående brist efter 2025 och inte planlagd för åtgärder under planperioden. Detta innebär att i bästa fall kommer Västkustbanan i sin helhet att vara klar tidigast år 2032, alltså 40 år efter att beslutet fattades. Men det finns en uppenbar risk att det kan ta ännu längre tid om inte den sista etappen Maria-Helsingborg C snarast utreds och planläggs. Dessutom är det av största vikt att de två etapper som nu ingår i planförslaget prioriteras och påskyndas för färdigställande. Denna långbänk måste få ett slut.

Skåne, Halland och Västra Götaland är transitregioner där en stor del av Sveriges godstrafik passerar. Fyra av Sveriges viktigaste hamnar finns här. Kapacitetsutredningen pekade tydligt ut de kvarvarande flaskhalsarna på Västkustbanan som angelägna brister att åtgärda.

Kommuner, regioner och näringsliv är överens om att bra kommunikationer är en nyckelfaktor för att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas. Satsningar på infrastruktur i regioner med tillväxtpotential är kanske det effektivaste verktyget det offentliga har för att trygga tillväxt och skapa fler jobb.

En kedja är som bekant inte starkare än sin svagaste länk. Att inte bygga klart Västkustbanan är som att springa 42 000 meter av ett maratonlopp och avbryta 195 meter före målsnöret. Vi hoppas att dubbelspåret på Västkustbanan blir klart innan 40 år har passerat sedan det ursprungliga beslutet togs.

Jonas Ransgård (M), vice kommunstyrelseordförande i Göteborg
Per Ödman (M), kommunstyrelseordförande i Kungsbacka
Jörgen Warborn (M), kommunstyrelseordförande i Varberg
Carl Fredrik Graf (M), kommunstyrelseordförande i Halmstad
Gösta Bergenheim (M), regionstyrelseordförande i Halland
Kerstin Gustafsson (M), kommunstyrelseordförande i Båstad
Robin Holmberg (M), kommunstyrelseordförande i Ängelholm
Peter Danielsson (M), kommunstyrelseordförande i Helsingborg
Mats Helmfrid (M), kommunstyrelseordförande i Lund
Anja Sonesson (M) vice kommunstyrelseordförande i Malmö
Pia Kinhult (M), regionstyrelseordförande i Skåne

Enström och Wallmark i Kvällsposten 3 februari

Under de senaste månaderna har ett antal säkerhetspolitiska samtal ordnats landet runt. Det är bra. Idag måndag står Allmänna Försvarsföreningen och F10s Kamratförening värd för en försvarsdebatt i Ängelholm med inriktning på argumenten kring Sverige och Nato. Moderaterna kommer att företrädas av Hans Wallmark.

M arbetar för att stärka Sveriges försvar. Vi står mitt i en omfattande försvars-reform och Alliansen har nu två år i rad höjt försvarsanslaget. Vi fortsätter att ta ansvar och säkerställer att Sverige i fram-tiden har en stark försvarsförmåga. Vi är samtidigt ödmjuka inför uppgifterna.

Byggandet av försvarsförmåga innehåller många delar, men en betydande del handlar om att försvaret får möjlighet att öva mer. Regeringen har därför uppdragit åt Försvarsmakten att genomföra inledande mobiliseringsövningar och en större övning med förband från samtliga stridskrafter. Genom detta stärker vi ytterligare den nationella försvarsförmågan. Vi bygger också försvarsförmåga genom att öva tillsammans med andra. Sverige och Finland tar nu ytterligare steg i det fredstida samarbetet på försvarsområdet. Vi vill utöka samarbetet kring utbildning och övningar, förenkla utbytet och i vissa fall samordna användandet av våra militära resurser. Till exempel finns samarbetsmöjligheter på det marina området, där vi genom gemensamma övningar kan dra stor nytta av varandra.

En annan del i att bygga upp vår försvarsförmåga är att försvaret har bra materiel. Sedan 2006 har regeringen beslutat om uppgradering av befintlig materiel och tillförsel av ny materiel till försvaret, bland annat nästa generations JAS Gripen, nya Black Hawk-helikoptrar, uppgradering av stridsvagnar och stridsbåtar, anskaffning av splitterskyddade bandvagnar, nytt korträckviddigt luftvärnssystem och anskaffning av två nya ubåtar samt livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Gotlandsklass.

Förmåga byggs också med rätt avvägda resurser till Försvarsmakten. Alliansen har två år i rad höjt försvarsanslaget. Satsningarna innebär ett tillskott på cirka 6,5 miljarder under de kommande tio åren. Detta står i bjärt kontrast till oppositionspartierna. I senaste valet gick S – tillsammans med V och Mp – till val på att skära två miljarder på försvaret. S har nu att göra upp med V som vill skära 3,5 miljarder och MP som vill skära 7 miljarder på försvaret under de kommande åren. Till det kommer det senaste utspelet från S om nedskärningar på Sveriges största myndigheter. Försvarsmakten är Sveriges största myndighet – om man vill spara 10 miljarder på de största myndigheterna hur stora blir då nedskärningarna för de anställda i försvaret?

Försvarsmakten håller nu på att återta mycket av den nationella försvarsförmågan som gick förlorad då Socialdemokraterna avvecklade försvarsplaneringen och monterade ned krigsförbandsorganisationen i försvarsbesluten 2000 och 2004. Moderaterna har inlett arbetet med att stärka Sveriges försvar och vår försvarsförmåga. Det ser nästan ut som en tanke att kvällens debatt kommer att hållas på det tidigare flottiljområdet. För drygt tio år sedan var försvarspolitik nära på detsamma som förbandsnedläggningar. Det är enkelt uttryckt annorlunda nu.

Karin Enström
Försvarsminister (M)

Hans Wallmark
Riksdagsledamot, Försvarsutskottet (M)