Åsas punkter, november 2013

Åsa ny

  • På vår moderata partistämma betonade vi det fortsatta arbetet för allas arbete och välfärd samt vikten av att hålla Sveriges ekonomi i god ordning.
  • Ibland kommer frågan till mig om varför vi inte vill samverka med sverigedemokraterna. Att samarbeta med ett parti som inte vill behandla en människa utifrån hennes egen kvalité utan istället gruppera människor utifrån exempelvis utseende eller bakgrund – det stämmer inte alls med vår moderata värdegrund.
  • På en fråga till IKEA om man undviker Å, Ä och Ö som produktnamn fick jag följande svar: Nej, vi är inte rädda för att använda Å, Ä och Ö, tvärtom, det är ett bevis på vår svenskhet. Ängelholm med Ä är helt rätt!
  • Kulturskolan finns numera i det gamla Tingshuset. I den charmiga Tingssalen spelas bland annat ensembler. Huset flödar av musik, dans och teater.
  • Högst upp i Tingshuset finns Mötesplats kulturhuset. Fritidsledarna välkomnar alla ungdomar och medlemskapet är kostnadsfritt precis som på alla fritidsgårdar i kommunen.
  • Vi i kommunledningen har varit på spännande företagsbesök på AB Cernelle och på Nordströms Chark. På Cernelle tillverkas patenterade växtbaserade läkemedel mot lindriga prostataproblem. På Nordströms levereras mycket gott såsom fisk, fågel och köttprodukter. Båda företagen är goda exempel för bra företagande i vår kommun!

De baltiska länderna bör i högre grad integreras, så blir samarbetet mer inflytelserikt och dynamiskt

Med drastisk formulering i Berlingske Tidende om en dyr kaffeklubb har folketingsmedlemmen och tidigare ministern Karen Ellemann (Venstre) startat en viktig debatt om nordiskt samarbete.

Det finns anledning att skilja på spektakulär retorik och själva innehållet i Ellemanns debattinlägg.

Norden har en självklar särställning. Det finns en tydlig politisk önskan om att fördjupa samarbetet mellan de fem länderna och tre självstyrande områdena. Utöver delad historia och många gemensamma traditioner finns här ländernas viktigaste handelspartners. Det nordiska samarbetet utgår från en språklig gemenskap och vilar på ömsesidiga värderingar ifråga om demokrati, rättvisa och rättsstat. 2014 är det 200 år sedan något av de nordiska staterna befann sig i krig med varandra. Samarbetet spänner över de allra flesta samhällsområden och åtnjuter i allmänhet ett starkt stöd bland medborgarna.

Nordiska rådet har bidragit med mycket gott – passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden är de främsta exemplen. Men utvecklingen måste fortsätta. Det finns behov av reformer för att vara fortsatt relevant. Självgodhet och bristande självinsikt är skadlig för alla organisationer, man måste våga se brister och problem för att kunna åtgärda dem. Karen Ellemann visar på flera problemområden som behöver hanteras för att både effektivisera och öka legitimiteten i det nordiska samarbetet.

Att ropa på en total nedläggning av dagens Nordiska råd är att slänga ut barnet med badvattnet. För även med dagens fel och brister så finns det i det formaliserade samarbetet en ordning och struktur som gagnar arbetet och som ger tillfällen till regelbundna möten, samtal och utbyten. Ytterst vilar allt på ett gemensamt traktat slutet mellan länderna, Helsingforsavtalet.

Men låt oss förändra och förbättra Nordiska rådets arbete. Även vi inser att formerna behöver uppdateras och moderniseras för att balansera uppgiften: att vara ett forum för idéer och samtal, och att leverera resultat.

Behovet av nordiskt samarbete har bytt karaktär då huvuddelen av de nordiska länderna numera är medlemmar i EU. Vidareutvecklingen av EU:s inre marknad är den viktigaste motorn för ett fördjupat nordiskt samarbete. Tillsammans utgör länderna också samlat världens tionde största ekonomi. Nordiska rådet är för närvarande illa utformat för att hantera denna förändrade situation.

Det finns av kostnads- och legitimitetsskäl starka skäl att se över budgeten för Nordiska rådet. Antalet representanter som ingår i Nordiska rådet bör kunna reduceras för att skapa effektivare mötesformer, tidsvinster och minskade omkostnader. Antalet mötestillfällen borde också kunna reduceras och till del ersättas av ett par bredare möten med ett så kallat Nordens politiska torg där ledande politiker – som partiledare, representanter för Europaparlamentet – och arbetsmarknadens parter kan delta.

Kan vi bli en arena, ett Nordens Almedalen eller Folkemøde?

De fem permanenta utskotten i Nordiska rådet bör läggas ned och ersättas av ett direkt parlamentariskt samarbete mellan relevanta utskott i de nordiska parlamenten. Det skulle stärka kompetensen och relevansen i det nordiska samarbetet. Avslutningsvis bör de baltiska länderna i högre grad integreras i Nordiska rådets arbete då det gör detta samarbete mer inflytelserikt och dynamiskt.

Idén om ett nordiskt samarbete är betydelsefull för att stärka de nordiska länderna i en global värld, men för att få bästa möjliga utfall behöver arbetsformer och organisation uppdateras för att möta dagens nordiska, europeiska och globala villkor. Se detta som konstruktiva förslag för att realisera de tankegångar Karen Ellemann har framfört.

Hans Wallmark

Michael Tetzschner

Utan jobb i Ängelholm

Ängelholms kommun har nästan 40 000 invånare och av dessa anses lite över 20 000 vara arbetsföra. Gruppen arbetsföra ungdomar, mellan 16 och 24 år är cirka 8 500 varav 392 är utan arbete. Genom riktade insatser från Arbetsförmedlingen (AF), Ung i Ängelholm, Ängelholms Näringsliv, Kommunen och kommunens arbetsgivare ingår 191 ungdomar i någon form av verksamhet. Kvar är 201 ungdomar som söker aktivt efter en arbetsplats.

För att kunna värdera siffrorna ska man känna till att det är stora omsvängningar under juli-september. Enligt Arbetsförmedlingen i Ängelholm har man inte några stora horder av arbetslösa. Detta innebär inte att vi tycker att situationen är acceptabel för de ungdomar som står utan sysselsättning eller arbete. Många av de arbetssökande är av olika anledningar svårplacerade. Vad gör vi för dessa?

Sedan några år pågår ett projekt som heter Ung i Ängelholm och drivs i samarbete med Kraftsamling Ängelholm, Ängelholms Näringsliv och Arbetsförmedlingen. Detta projekt är en positiv insats för ungdomarna, men det behövs mer.

Det finns företag i kommunen som går för högtryck och de företagen skulle kunna erbjuda ett antal timmar som sammantaget skulle kunna ge ett antal arbetstillfällen och/eller praktikplatser. Sedan finns det även företag som måste banta sin verksamhet vilket medför tråkiga nedskärningar. Då gäller det att ha en aktiv arbetsförmedling som med utbildning, nätverk och aktiva insatser kan fånga upp de som blir utan arbete.

Ett stort problem med tillfälliga timanställningar, som kan vara inkörsporten till mer jobb, är att dagens A-kasse-regler begränsar uppstämpling till heltidsersättning. Ibland kan det vara så att en arbetslös ungdom som har A-kasse ersättning förlorar ersättning om han/hon tar ett arbete som ger timersättning.

Det finns också en del arbetslösa ungdomar utan adekvat utbildning, och det är väl närmast där man måste koordinera utbildningsmöjligheter med arbetsmarknadsinsatser. Det finns arbetsområden där man söker efter kvalificerade medarbetare direkt efter genomförd gymnasieutbildning.

Vi föreslår en intensiv informationskampanj som lyfter frågan samt att ett närmare samarbete sker mellan arbetsförmedling, näringslivet och skolan för att bland annat tillhandahålla efterfrågade gymnasiala utbildningar.

Cornelis Huisman (M)
egen företagare sedan 1990

Karl-Erik Asp (M)
egen företagare sedan 1978

Som att jämföra äpplen med päron

Svar till Magnus Henningsson, mfl. Vänsterpartiet och ”Behovet och inte ekonomin måste få styra kommunen” NST 18/10.

Ännu en gång visar Vänsterpartisterna upp sin totala avsaknad av insikt om hur ekonomin fungerar. Att jämföra en investering på 350 miljoner med en hyra på 580 över 30 år är ju som att jämföra äpplen med päron. Räkna istället ut vad en kommunal investering i ett badhus för 350 miljoner innebär i total kostnad över 30 år i resultaträkningen.
Det vill säga ränta och amortering på de 350 miljonerna i 30 år. Lägg sedan till uppvärmning, vatten och el, varje år, i 30 år. Fortsätt med underhåll och reparationer av fastigheten och utrustningen, personal och administrationskostnader, även detta i 30 år.
Nu har ni fått en kostnad som ni kan jämföra med hyran. Och jag garanterar er att ni, precis som alla andra som vet vad det kostar att driva ett badhus, kommer fram till att det är en otroligt förmånlig hyra. Och att vi inte hade kunnat bygga billigare i egen regi.

Sedan undrar ni om inte allt blivit dyrare de senaste 27 åren. Visst är det så, men inkomsterna har stigit betydligt mer än prisökningen. Om vi exempelvis tittar på åren mellan 2003 och 2011 har kommunens skatteintäkter ökat med hela 38% enbart tack vare den ekonomiska tillväxten och utan att skattesatsen höjts. Under samma period var inflationen 12%, alltså ”allt blev 12% dyrare”.
Så ert resonemang om att allt blir dyrare och att man därför kontinuerligt måste höja skatten för att bibehålla servicenivån är så fel det bara kan bli! Istället är det så att vi kontinuerligt borde ha sänkt skattesatsen om målet endast var en konstant servicenivå.

Men Moderaterna har istället valt att använda denna inkomstökning till väl valda satsningar i kommunen. Bland annat inom skolan och äldreomsorgen, vilket också givit resultat.

Daniel Jönsson (m)
ordf. Munka Ljungbymoderaterna

Det har inte dragits ner på skola och vård

I Lokaltidningen vecka 42 var det en artikel om den föreslagna skattehöjningen i Ängelholms kommun. I samband med det fick tre invånare möjlighet att berätta vad dom tyckte skattehöjningen skulle användas till. Deras svar skulle jag vilja kommentera.

Först och främst måste det klargöras att halva den föreslagna skattehöjningen beror på ökade avgifter till staten på grund av ändringar i det kommunala utjämningssystemet.

Sedan till den första kommentaren. Det har inte dragits ner mycket på skola och vård som det påstås. Jag förstår inte vad denna utbredda missuppfattning beror på. Men sanningen är den rakt motsatta! Enligt SCB Kommunfakta ökade dom tillförda resurserna per invånare till utbildning och äldreomsorg i Ängelholm med nästan 50% mellan år 2000 och 2010. De senaste åren har stora satsningar på skolan i Ängelholm genomförts, vilket också givit resultat. Se bara hur vi klättrat i Lärarförbundets rankning, och nu har en av landets bästa skolor enligt dom. För övrigt kan det nämnas att nästan 90% av kommunens budget läggs på just skola, vård och omsorg.

Vad det gäller den andra kommentaren så är det ju så att vi hade varit tvungna att höja skatten precis lika mycket nästa år även om vi höjt lite varje år som oppositionen velat. Som ett förklarande exempel kan vi tänka oss att kommunen hade 5 anställda för 5 år sedan. Tänk er sedan att skatten höjs varje år för att årligen kunna nyanställa 2 medarbetare, istället för 1 som den ekonomiska tillväxten möjliggör. När sedan skatteintäkterna minskar har vi 15 anställda, istället för 10. Vår föreslagna skattehöjning gör att vi kan behålla de 5 som anställts med resurserna som skapats av tillväxten. Hur mycket hade vi behövt höja en nu redan hög skatt efter 5 års kontinuerligt höjande för att kunna behålla de 15?
Tack vare att Moderaterna har varit ansvarsfulla och inte låtit kommunens budget växa mer än den ekonomiska tillväxten medgett behöver vi inte höja skatten lika mycket som oppositionen hade tvingats göra med en ännu högre skattesats som utgångspunkt!

Och nu till den sista kommentaren som också den verkar vara en missuppfattning. Ängelholm erbjuder faktiskt möjligheten för äldre att bo tillsammans.

Daniel Jönsson (M)
ordf. Munka-Ljungbymoderaterna

Pressmeddelande: Smileymärkning av restauranger

Pressmeddelande från Ängelholms kommun:

Den 19 november tar miljönämnden ställning till om Ängelholms kommun ska införa smileymärkning av restauranger.
– Smileysymboler på restauranger, kaféer och kiosker gör det enklare för ängelholmare och besökare att välja rätt, säger miljönämndens ordförande Robin Holmberg (M).

Förslaget innebär att en smileymärkning införs som ett sätt att öka både konsumenters och livsmedelsföretagares medvetenhet kring livsmedelssäkerhet.

– Många av Ängelholms livsmedelsföretag arbetar intensivt för att ge sina kunder en bra upplevelse med hög livsmedelssäkerhet. Nu får företagen en frivillig möjlighet att visa det goda arbetet för sina gäster, säger Robin Holmberg.

Smileymärkningen är frivillig på det sättet att alla restauranger som blir godkända vid inspektionerna kan välja om de vill låna en smileydekal att sätta upp i lokalen, exempelvis på entrédörren. Alla företag som säljer eller serverar livsmedel direkt till konsumenter kan få smileymärkningen. Inspektionerna görs vid ordinarie livsmedelsinspektioner och innebär inte något extra arbete för livsmedelsinspektörerna. Vid inspektionerna, som är oanmälda, görs en helhetsbedömning av verksamhetens hygien och rutiner för livsmedelshanteringen. Smileymärkningen finns redan i Helsingborg, Malmö, Halmstad, Eslöv och Hässleholm.

Om smileymärkningen införs i Ängelholm kommer de första dekalerna att delas ut i april nästa år.

Kontakt
Robin Holmberg (M), miljönämndens ordförande, tel. 073-323 44 50.

Vi tänker ansvarsfullt

Rolf Persson har ett varmt hjärta för ÄFF och är bekymrad över att det är många som inte uppskattar klubbens insatser tillräckligt. Vi håller med – herrelitlaget är verkligen värt en större publik. En duktig förening som ÄFF är dessutom mycket mer än sitt elitlag; en ambitiös ungdomsverksamhet, exempelvis.

I Alliansens budgetförslag finns 50 öre högre kommunal skatt vilket innebär en tydlig markering för att behålla hög kvalité inom skola, vård och omsorg. Inom moderaterna har vi fört tusentals samtal med invånare i alla kommundelar och vi vet därigenom att de allra flesta uppskattar och vill värna det vi kallar välfärdens kärna i skola, vård och omsorg.

Men vi satsar också på idrotten, särskilt den som kommer många till del. Goda exempel är den nya Kungsgårdshallen för volleyboll, innebandy och skolgymnastik samt renoveringen av Ängelholms gamla idrottshall som idag är riktigt fräsch. I Munka-Ljungby finns en fin idrottshall, på Valhall Park en konstgräsplan med bra belysning och ytterligare en konstgräsplan planeras i Skälderviken. Vejbystrands IP skall upprustas och om ett par år skall friidrotten ha en egen idrottsplats på Kulltorpstippen. I år har en arena för BMX samt en skatepark invigts. Dessutom fortsätter vi satsningen på ”Aktivitet förebygger” som är ett samarbete mellan skolan och idrottsklubbarna där elever i grundskolan får extra fysisk träning samt större respekt och förståelse för varandra. Vi har här gett några exempel på viktiga satsningar. Med alla kommuninvånares allra bästa i åtanke avstår vi tills vidare att låta kommunen ensamt finansiera en ny fotbollsarena. Vi tänker ansvarsfullt!

Åsa Herbst (M), kommunstyrelsens ordförande
Sven-Ingvar Borgquist (M), barn- och utbildningsnämndens ordförande
Tomas Fjellner (M), kultur- och fritidsnämndens ordförande

Ängelholmare, var stolta över er stad

Härmed uppmanar jag alla Ängelholmare att vara stolta över vår stad. Hur många städer i Sverige med 40.000 invånare har: flygplats, sjukhus, en modern tåg och buss station med bra kommunikationer, närhet till motorväg med bra kommunikationer, hög ranking när det gäller skola och omsorg, närhet till en av Sveriges vackraste stränder och en fantastisk Hembygdspark med fritt inträde – svar ingen.

Tillsammans kan vi fortsätta att utveckla vår kommun, men vi behöver engagemang från fler. Kommunicera med Era politiker. Vi finns oftast på torget på lördagar och våra namn finns på kommunens hemsida. Engagera Er gärna i politiken, vi behöver fler som bidrar. Välj det parti som passar Er bäst. Ni kommer säkert att märka att kommunpolitiken ofta styrs av nationella lagar och regler och att demokratin inte alltid är så lätt, men det är bättre att försöka påverka, än att inte försöka alls.

Ulf Pethö (M)

Norden – en spännande och framstående region (Expressen 31/10)

Norden är en spännande och framstående region i en globaliserad värld. Helheten kan bli större än summan av de enskilda länderna. Det var tydligt under kulturfestivalen ”Nordic cool” – där nordisk konst, mat, design och scenkonst visades upp under en veckolång festival i Washington DC i våras. Norden fick en uppmärksamhet i den amerikanska huvudstadens kulturliv som inget av de enskilda länderna hade kunnat uppbåda på egen hand.

Norden behöver fortsätta att ta plats och visa upp sig som en kreativ tillväxtregion, i det hänseendet var tidskriften The Economist artiklar om fördelarna med den nordiska modellen ett välkommet inslag. Tillsammans har de nordiska länderna världens tionde största ekonomi, ett kreativt näringsliv och ett stimulerande kulturliv samt en välutbildad och språkkunnig befolkning. Vi behöver ta till vara på de möjligheter som Norden erbjuder men som de enskilda länderna inte kan utnyttja den fulla potentialen av.

Förhoppningsvis kan ytterligare några steg tas i den riktningen då Nordiska rådet nu genomför sin årliga session, denna gång i Oslo 29-31 oktober. Från och med årsskiftet övertar också Sverige ordförandeskapet under de kommande 12 månaderna.

Grunden för de nordiska ländernas styrka är att man kan agera gemensamt och att det finns en lång historia av förtroendefullt samarbete. Baserat på förtroende och en kulturell närhet kunde den nordiska passunionen införas under femtiotalet och förutsättningarna komma på plats för en gemensam nordisk arbetsmarknad. När människor får röra sig fritt och enkelt över gränserna, arbeta och lära känna varandra skapar man grogrunden för en stark gemenskap.

Sedan passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden har de nordiska länderna arbetat med att riva gränshinder och underlätta för människor att flytta mellan länderna eller dags- och veckopendla över gränserna. Arbetet har skett fortlöpande och gett resultat när Norden allt oftare ses som en gemenskap av omvärlden. Det nordiska samarbetet har åstadkommit mycket gott men vi kan inte nöja oss med fornstora dagar. Blicken måste lyftas och se fram mot Nordens framtida funktion som gemenskap.

Erfarenheten från ”Nordic cool” visar en möjlig och intressant riktning. I den globala konkurrensen om kunskap, talang och kapital kan bilden av det kreativa och öppna Norden, utan gränser, fungera som en magnet som kompletterar och ger länderna ett mervärde och uppmärksamhet runt om i världen. Genom att fortsätta att stärka det nordiska samarbetet kan vi ta till vara på de värden som är uppbyggda i och med att Norden uppfattas som en kulturell, språklig och ekonomisk gemenskap. Det politiska arbetet i den nordiska gemenskapen bör sträva efter att göra gränserna så osynliga som möjligt för att utveckla det unika med Norden.

Design, IT, miljö- och energiteknik är alla framtidsområden där de enskilda nordiska länderna är framträdande. För att skapa förutsättningar för samarbeten och att ta till vara på en nordisk dynamik mellan olika kompetenser inom dessa områden behöver vi fortsätta att riva gränser och undanröja gränsproblem som kvarstår. Människor, kompetens och kreativitet måste kunna röra sig obehindrat över gränserna för att Norden ska utvecklas.

Cristina Husmark Pehrsson
Nordisk samarbetsminister 2006-10
Vice ordförande svenska delegationen Nordiska rådet 2010-13
Hans Wallmark
Vice ordförande svenska delegationen Nordiska rådet 2013-