Långsiktigt ansvarstagande lönar sig (Kvällsposten 8/10)

Den parlamentariska situationen i vårt viktiga grannland Tyskland är onekligen en smula komplicerat som resultat av förbundsdagsvalet. Men trots allt var det en stor seger för borgerliga CDU/CSU. En uppgång på drygt åtta procentenheter till en nivå på över 40. Det skiljer ungefär 15 procentenheter ned till socialdemokratiska SPD! Angela Merkel har visat att det är möjligt att vinna även en tredje gång i regerande ställning.

Valet i Tyskland är inget undantag. Tvärtom följer det snarast en trend i välfärdssamhällen där staten och det offentliga historiskt axlar ett stort ansvar. Det är egentligen endast för närvarande Frankrike som sticker av åt andra hållet. Annars har väljarna de senaste åren i stor utsträckning röstat fram mitten-höger partier. Av Nordens fem länder är det endast Danmark som nu har en rödgrön regering sedan norrmännen gav moderaternas systerparti Höyre sitt starka stöd och därmed förpassade Jens Stoltenbergs arbeiderparti i opposition.

I Storbritannien kunde de konservativa i koalition med liberaldemokraterna 2010 bryta labours regeringsinnehav sedan 1997. Men det handlar inte endast om de nordeuropeiska välfärdssamhällena utan också Japan, Nya Zeeland och Kanada. Även Australien har precis fått se en maktväxling efter den röda sidans sönderfall och uppslitande personstrider.

En nog så viktig förklaring är att dessa partier uppfattas stå för en ekonomiskt ansvarsfull politik. Med ordning och reda skapas nödvändiga resurser för att finansiera välfärd med kvalitet och i tillräcklig omfattning.

Sverige under Alliansstyre är ett gott exempel på detta. Räknat sedan regeringsskiftet 2006 har de samlade resurserna till välfärden i Sverige på alla nivåer ökat med drygt 60 miljarder! Endast sett till den nationella nivån handlar det om cirka 30 miljarder under denna period inklusive satsningar på rättsväsende, högre utbildning samt kommunbidrag. Den offentliga sektorn är i dag ungefär lika stor som 2006. Räknat på de senaste åren har det växande ekonomiska utrymmet till 58 procent använts för utgiftsreformer medan 42 procent brukats för olika former av skattesänkningar.

Samtidigt har Europa genomlidit en av de svåraste ekonomiska kriserna på decennier. Fortfarande kämpar länder i Sydeuropa med svåra utmaningar. I vissa fall som i Grekland har den sociala oron också lett till en politisk.

Av den anledningen är fokus på arbets- respektive kunskapslinjen så centralt. Det gäller att skapa förutsättningar för jobb och tillväxt. Endast så kan långsiktigt välfärden också säkras. Sverige har i dag en av de lägsta offentliga skulderna inom EU – medan andra länder under de senaste åren ökat sin skuldsättning har vi gjort det omvända och betalat av! Det intressanta är dock att trots de av de rödgröna partierna kritiserade skattesänkningarna så har skatteintäkterna samlat ökat sedan 2006! Trots ett bistert ekonomiskt klimat i omvärlden har andelen i jobb ökat med 200 000 i vårt land.

Valresultaten i flera av västvärldens välfärdssamhällen visar på en upplyftande trend inför 2014: Långsiktigt ansvarstagande lönar sig!

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Ängelholm