Insändarreplik

Replik till Eva Thulin (HD/NST 24 november)

I våra insändare införda den 23 nov tog vi upp en hel del argument för Klippanvägens förlängning. Ett av argumenten var att vi bör ha en befolkningsutveckling i kommunen. Utveckling vill alla kommuner ha för att kunna trygga servicen för sina invånare. Service som skola, vård, och närhet till affär, sjukhus, tåg- bussförbindelser. Vi ska vara rädda om vår högproducerande skånska mylla, men på grund av skäl för utveckling så måste vi också bygga utanför staden. I många kommuner börjar man nu planera för förtätningar i städernas centrumdelar. Ofta har man som hos oss, nedlagda industriområden nära centrum som kan bebyggas med bostäder. Vi tycker helt klart att sådana ytor i centrumkärnorna skall nyttjas i första hand och på det viset spara på åkerjorden.

Det handlar inte om bron vilket vi försökt få fram vid våra samtal med människor. En Pyttebro som numera helt oförtjänt medialt tar större plats än exempelvis den havererande ekonomin i Grekland är inte huvudfrågan i valet.

Nej Eva det är möjligheten att i framtiden komma till och från havet, stationen, nybyggnation av bostäder på och i anslutning till fd. Scantomten, kommunens nuvarande anläggning på Industrigatan mm. som för oss är viktigare än var Pyttan finns.

Christer Örning (M)
Sven-Ingvar Borgquist (M)

Vi bygger broar för framtiden

På söndag har vi i Ängelholms kommun vår första folkomröstning. Vi skall då lägga vår röst om Klippanvägen skall förlängas eller inte. Frågan har varit uppe ett antal gånger de senaste fyrtio åren. Många argument har talat och talar fortfarande för en bilväg genom området. Ett argument är att staden hela tiden måste ha en utveckling och inte falla in i stagnation. Sockerbruksområdet kan i ganska snar framtid komma att bebyggas med bostäder och då behövs bättre förbindelser, vilket också länsstyrelsen kan komma att kräva. Sockerbruksområdet är väl lämpat att bebygga då det ligger centralt och har nära till stationen. När vi bygger i de centrala delarna av staden så sparar vi vår åkerjord som framöver kommer att vara en bristvara i världen. Tågpendlingen har de senaste åren haft en verkligt positiv utveckling och är i behov av bra kommunikationer till och från stationsområdet. För oss som bor utanför staden är en bra infart viktig då vi vill in till centrum eller komma ut till stranden. Vidare kommer Pyttebroområdet att utvecklas genom en förlängning av å-promenaden och en ny gångbro byggas över till hembygdsparken. Sammanfattningsvis vill jag påstå att vi bygger broar för framtiden. Gå och rösta den 27 nov och rösta för framtiden!

Sven-Ingvar Borgquist (M)
Moderata kretsens ordförande i Ängelholm

Alla beslut får konsekvenser

DEBATT HD/NST 23/11.

Frågan om en bilbro över Rönneå i Klippanvägens förlängning i Ängelholm har varit aktuell och hett debatterad flera gånger under nästan 40 år. Intresset och engagemanget skär rakt igenom politiska uppfattningar och åldersgrupper.

Bakgrunden till att vi nu står inför ett avgörande är den trafikutredning för de centrala delarna av Ängelholm som beställdes av kommunen och som presenterades i början av 2011. Trafikplanen tar sikte på år 2020 och har sedan kompletterats med både miljökonsekvensbeskrivningar och perspektiv fram till år 2030.

Alla beslut får konsekvenser. Även att inte göra något alls är ett beslut som får följder för framtiden. Vår värld förändras och ny teknik ersätter gammal. Gamla värderingar ersätts av nya. Hur vi påverkar miljön är viktigare för alla generationer idag än tidigare. Ängelholm har utvecklats som boendeort och idag har vi en omfattande in- och utpendling. 42 procent av alla som arbetar gör det i en annan kommun och 32 procent av arbetstillfällena i Ängelholm bemannas av inpendlare. Stationen har därför blivit en viktig knutpunkt i kommunen, och tillgängligheten måste vara god.

Nya moderaterna tror på teknikutveckling som en viktig del i att lösa miljöutmaningarna. Vi tror att människor i hela kommunen ska ha tillgång till miljövänliga och välfungerande trafiklösningar för alla trafikslag. Gång- och cykeltrafik ska ha företräde i centrala delar men samtidigt måste såväl bilar som kollektivtrafik komma fram. Vi tycker att rörlighet är en viktig del av människors frihet och välfärd. När vi nu ställer om till el-, gas- och andra miljöbilar minskar utsläppen av koldioxid kraftigt, men de tar fortfarande upp plats.

Ett Ja i folkomröstningen innebär att miljöbelastningen mätt i koldioxid minskar. Vägen blir kortare för många trafikanter genom färre stopp på Östergatan och Nybrogatan. Centrums utveckling med en bilfri miljö och livligare handel påverkas positivt liksom framkomligheten till havet. Nya lägenheter kan byggas för både äldre och yngre på stationsområdet.

Ett Nej innebär att miljön kring Pyttebron och gångvägen mot Reningsverksvägen förblir orörd. En ny station vid Barkåkra får troligtvis fler resanden tack vare nära parkeringsplatser. Minskad tillgång till handel i centrum gör att externa handelsområden gynnas och växer, både i Ängelholm och i våra grannkommuner. Möjligheten till byggande av lägenheter nära stationen blir osäker liksom utvecklingen av vår turism.

Nya moderaterna ser fördelarna för stadens utveckling med en förlängning av Klippanvägen men kommer att ta ansvar för stadens utveckling oberoende av vilket valresultatet blir.

Åsa Herbst (M)
kommunstyrelsens ordförande

Robin Holmberg (M)
miljönämndens ordförande

Alla jobb är viktiga

DEBATT HD/NST 22/11.

I en debattartikel 31 oktober hävdar tre socialdemokrater att moderaternas politik går ut på att endast sänka skatten. Det är en rätt endimensionell analys. Därmed missas också att många tack vare skattelättnader idag har ett jobb att gå till. Socialdemokraterna tycks å andra sidan vilja att Sverige ska ha en skattebetalarelit, en grupp som betalar väldigt mycket skatt. Problemet är att det drabbar låg- och medelinkomsttagare!

Det är väldigt farligt att som nu görs från S-håll antyda att det finns fina och fula jobb. Sänkt restaurangmoms har av partiledaren Håkan Juholt föraktfullt beskrivits som McDonaldsbidrag. Det är nog inte så många av Sveriges arbetslösa ungdomar som gör en sådan kategorisering. Däremot lär åtskilliga av dessa tycka att det är bra då restaurangbranschen, med runt 20 000 arbetsgivare, ges förbättrade villkor. Med höga kvalitetskrav och höga kostnader är detta en näring som under lång tid haft små marginaler. Alliansen ser potentialen att skapa ännu fler jobb i en bransch där 58 procent av de anställda är mellan 18 och 34 år. S däremot önskar höja arbetsgivaravgifterna för unga samtidigt som partiet motsätter sig momssänkningen.

Socialdemokraterna vill dubblera arbetsgivaravgifterna för ungdomar eftersom den sänkning som Alliansen gjorde påstås sakna effekt. Den önskade höjningen kostar Sveriges arbetsgivare 17 miljarder. Och det drabbar alla privata som offentliga. Alldeles oavsett om den under 26 jobbar i butik, på bensinmack, inom vård och omsorg eller som soldat. En sådan höjning lär inte vara utan effekter!

Satsningar på infrastruktur är viktiga för att samhället ska fungera. Återigen är det intressant att se hur Socialdemokraterna föredrar att tala om sina miljoner till nya projekt men döljer sina miljarder i ökade kostnader.

Därtill menar S att deras satsning på 58 000 utbildningsplatser är jobbskapande. Socialdemokraterna glömmer förstås gärna Kunskapslyftet som under 1990-talet var en dyr maskering av arbetslöshet och utanförskap. När Kunskapslyftet 2.0 föreslås från S satsar alliansen istället på kvalitet i skolan och inte minst på lärarutbildningarna.

Men det är bra att skillnaderna är tydliga mellan vad det största oppositionspartiet tycker och föreslår och alliansregeringen.

Hans Wallmark (M)
riksdagsledamot, Ängelholm

Robin Holmberg (M)
fullmäktigeledamot, Ängelholm

 

Om ÖStersjösamarbete i KvP

För en tid sedan hölls Nordiska rådets session i Köpenhamn. Med regeringschefer, statsråd och parlamentariker på plats hyllades det nordiska samarbetet i alla tonarter. Och det finns mycket som förenar! På många sätt har näringslivet varit stigfinnare i och med bildandet av koncerner som täcker flera länder, exempelvis inom banksektorn eller livsmedelsindustrin. För Sverige, Danmark, Finland och Norge utgör Norden den viktigaste hemmamarknaden.

 

Politiskt sker i dag också en stor samverkan inom utrikes- och försvarsområdet. Nordiska rådet beslöt vid mötet i Köpenhamn att i än större utsträckning prioritera detta. Redan för någon månad sedan kunde utrikesministrarna underteckna en överenskommelse i Helsingfors som innebär fördjupat samarbete ifråga om diplomatisk närvaro utomlands. Därmed uppfylldes en tanke som enskilda riksdagsmän framfört. Ett viktigt steg togs, och en tydlig markering gjordes, i och med att även de tre baltiska republikerna inkluderades.

 

När Finlands socialdemokratiske utrikesminister Erkki Tuomioja beskriver det internationella arbetet tillsammans eller hans svenska borgerliga kollega Carl Bildt redogör för försvarsläget sker det inte bara över lands- utan också partigränserna! Det nordiskt-baltiska betonas. Vi finns tillsammans i Afghanistan för att möjliggöra en ordnad övergång till egna myndigheter som kan säkra befolkningens vardag och ge alla, kvinnor som män, rätten att få utbildning eller sjukvårdshjälp. Flyginsatser med plan från Sverige, Danmark och Norge, utförande olika uppgifter, bidrog till att upprätthålla FNs resolutioner och skydda civilbefolkningen mot Khadaffi-regimens övergrepp i Libyen.

 

Tuomioja lyfte fram den nordiska solidaritetsförklaringen ”som bekräftar den politiska solidaritet och samhörighet som råder i Norden och som utgår från ett brett säkerhetsbegrepp.” Bildt lyfte fram samverkan ifråga om militär utbildning, träning och materielinköp. Till det adderades den nordiska stridsgrupp under svensk ledning som bildats både 2008 och nu 2011 att ställas till EUs förfogande. Här har andra länder också deltagit och delar av den personal och de plan som tränats för uppgifterna användas framgångsrikt i Libyenuppdraget.

 

För några månader sedan besökte delar av riksdagens försvarsutskott Lettland och Litauen. På plats framfördes önskemål om att få delta i en nordisk stridsgrupp med Sverige som ansvarig nation. Det uppgavs vara ett naturligt steg att ta i samband med att trupp hämtades hem från Afghanistan. I Tallinn, Riga och Vilnius påminns ofta i olika sammanhang om Sveriges särskilda ansvar som Östersjönation. Ta det, lyder uppmaningen. Till skillnad från många andra länder har inga snabba inbromsningar skett eller dramatiska nedskärningar genomförts i den svenska försvarsbudgeten.

 

När det nordiska samarbetet betonas och Östersjögrannar önskar se Sverige i en tydligare roll är det märkligt att mötas av socialdemokraternas nuvarande inställning att vårt land inte ska vara ramnation för en ny nordisk stridsgrupp. Möjligtvis kan vi ducka och krypa ihop och delta ifall någon annan leder och styr.

 

Ännu märkligare blir det då utvecklandet av en nordisk stridsgrupp inleddes under den dåvarande S-regeringen. Även i senare sammanhang har både det nordiska som det baltiska samarbetet framhävts som något viktigt. Det finns alltid anledning att fylla orden med innehåll.

Ytterst handlar det både om hur Sverige ser på Östersjö- och Nordensamarbete som vår självbild. Är vår uppgift att ta ansvar eller undvika det?

 

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M), Försvarsutskottet
Ledamot av Nordiska rådet

 

 

Åsas medlemsbrev nr. 4

Moderatvänner!

Budgeten

Budgeten har nu passerat kommunstyrelsen. Vårt förslag som stöds av hela alliansen innebär ingen skattehöjning. Oppositionspartierna S, EP och SD har olika förslag, men alla innebär en höjning av skatten på mellan 8 öre och 61 öre.  Man måste tänka på att kommunalskatten är den skatt som påverkar den privata ekonomin allra mest.

 Ängelholms FF 

Nu får vi se om laget går upp i allsvenskan. Det är i så fall både bra och dåligt. Inledningsvis krävs större likviditet i klubben på grund av spelarbonusar. Ökade säkerhetskrav drar också med sig större utgifter för idrottsplatsen. Allvarligt är att klubben levt på upplånade pengar. Självklart krävs av en ny styrelse ett helt annat förhållningssätt till kommunen framöver. Vårt förslag baserar sig helt på att klara upp och justera en del bidrag retroaktivt. Någon utlåning som Helsingborgs stad gav HIF är inte aktuell. 

Kommunfullmäktige

Sammanträdena i kommunfullmäktige är ganska intensiva precis som under förra mandatperioden. Vi har vanligtvis sammanträde från klockan 19 till senast klockan 22:30 och den tiden intecknas. Det är viktigt att våra ledamöter för vår talan väl så att inte talarlistan  fylls av de andra partierna. Besökare kan säkert tycka att det är ett väldigt diskuterande utan att det påverkar beslutet, men det är trots allt det bästa sättet att värna om demokratin. 

Folkomröstningen den 27 november

En broschyr är tryckt inför folkomröstningen. I den beskrivs effekterna av ett Ja respektive ett Nej. I ett medlemsbrev som kommer per post får du både den och en annan broschyr som heter ”Svaret”.

Partistämman

På partistämman var allt på topp. SIFO presenterade en väljarundersökning under tiden för stämman. Moderaterna 35% och Socialdemokraterna 25% är ju helt underbart. Vår egen riksdagsman Hans Wallmark omvaldes till ledamot i partistyrelsen. Ett eftertraktat och hårt konkurrensutsatt uppdrag. Grattis Hans! Mer om partistämman kommer i det postutskickade brevet inom kort.

Valfrihetssystem

Vi moderater står ju för valfrihet. I vår landsända har det tagit lite tid att få igång systemen för att det skall fungera. Det gäller att vi politiker är alerta och tar beslut som sätter fart. Men det är också en marknad som skall förstå möjligheten. Sist men inte minst måste också brukaren/kunden uppfatta möjligheten som ges. Nu har vi Lagen Om Valfrihet, den s.k. LOVen, igång inom ett par områden i vår kommun; exempelvis inom hemtjänsten. Hjälp till att marknadsföra valmöjligheten i er bekantskapskrets! Är man inte nöjd kan man välja om till annan leverantör. Dessutom kan man ofta välja tilläggstjänster och få rabatt genom Rut-avdraget. Tänk vilken fantastisk alliansidé!

På återhörande

Åsa