Wallmark om ungdomsbrottsligheten

Ungdomsbrottslighet liksom all annan brottslighet beskär människors frihet inte bara för dem som drabbas utan även för förövarna själva. Varje rättsstat måste stå upp mot varje kriminell handling. Alliansen lanserar därför nu en rad åtgärder med syfte att slå undan benen för ungdomsbrottsligheten.

Att som ungdom begå ett brott behöver inte vara starten för ett kriminellt liv, men för en liten grupp ungdomar är det där det börjar. Därför måste ungdomar i riskzonen redan tidigt uppmärksammas av polis och andra myndigheter. Regeringen satsar därför rekordmycket på dessa ungdomar, medan oppositionen är fastlåst i smala lösningar. Socialdemokraterna har tidigare sett kontaktpoliser på skolor som universallösningen på ungdomsbrottslighet men verkar idag inte ha någon rättspolitik alls.

I det pilotprojekt för ungdomar som nu sjösätts ska sociala insatsgrupper startas under ledning av socialtjänsten. Unga personer som riskerar att dras in i kriminalitet ska identifieras och därefter ska den unges skyddsnät stärkas såväl i skolan eller på arbetsplatsen som på fritiden. Arbetet med ungdomar i riskzonen ska bedrivas av den lokala polisen, socialtjänsten, skola, föräldrar och omgivning tillsammans. Psykiatrin och missbruksvården ska vid behov också kunna medverka i insatserna. Insatserna ska i första hand riktas mot de ungdomar i åldern 15-25 år som är brottsaktiva alternativt brottsaktiva som avtjänar straff. Socialstyrelsen får regeringens uppdrag att tillsammans med polisen utveckla mer kvalificerade metoder för att identifiera de ungdomar som är i riskzonen för att bli rekryterade till kriminella gäng samt att utarbeta nationella riktlinjer för stödinsatser för de ungdomar som vill hoppa av kriminella gäng.

Åtgärden för att fånga upp ungdomar som riskerar att bli kriminella är bara en i raden av reformer som Alliansen vill genomföra för att minska ungdomsbrottsligheten. Andra exempel är snabbare behandling i domstolarna av ungdomsbrott och samverkan ska öka innan brott begås. Alliansen har tidigare bl.a. infört tydligare ansvar för vårdnadshavare genom skärpt skadeståndsansvar samt infört påföljden ungdomstjänst, drogtestning av unga under 15 år och att barn under 15 år ska kunna utredas för brott i fler fall än tidigare.

Det finns inte endast en lösning för att komma tillrätta med ungdomsbrottslighet och hindra fortsatt kriminalitet hos unga. Alla åtgärder sammantaget bildar en helhet som kommer att öka vår gemensamma förmåga att sätta stopp för kriminella handlingar. Alliansen har markerat att toleransnivån är låg samtidigt som vi är tydliga med att alla behövs i kampen mot ungdomsbrottsligheten. Att förhindra att en ung människa väljer en kriminell bana är en av våra allra viktigaste frågor att arbeta med.

Helena Bouveng, Riksdagsledamot (M)
Hans Wallmark, Riksdagsledamot (M)

Wallmark på SVD Brännpunkt

Med tal om nya gränskontroller och rapporter om att pendlare från Sverige tvingats visa pass kan signalerna från Danmark sägas vara allvarliga och oroande. Det strider mot tanken på Europa som en kontinent präglade av öppenhet och rörlighet. Och för många i Öresundsområdet är inte resandet mellan Skåne och Själland en färd mellan två länder utan det sker i en och samma region samt inom en allt mer gemensam arbetsmarknad. De flesta finner tanken absurd att det skulle ske något slags myndighetskontroller med risk att få visa pass på tågen mellan Uppsala och Stockholm. Den som åker från Ängelholm, Helsingborg eller Malmö till Köpenhamn kan dock numera löpa risken att stoppas, kontrolleras och utfrågas.

Det som sker i Danmark följer dessvärre en inskränkthetens trend som kan iakttas runt om i hela Europa. De nya reglerna beror knappast på en radikal omvärdering av trycket från kriminella och smugglare utan är en del av dansk folkepartis krav på regeringen i samband med förhandlingar om budget och ekonomi. Det gör försvararnas argument, även i Sverige, ihåliga.

Med viss sorg kan vi som moderat respektive folkpartist notera att våra danska systerpartier som vi i så många andra sammanhang uppskattar och gillar har gjort helt fel i förhållande till dansk folkeparti. Det har varit en gradvis anpassning för att behaga regeringens stödparti. Men en tydlig idéburen borgerlighet kan aldrig tillåta populismens och småsinthetens krafter sitta bredvid föraren och ibland få agera kartläsare! Det senaste utspelet om gränskontroller är dessvärre ett tecken på denna urgröpning. För oss är det en tydlig varning mot att i Sverige någonsin göra sig beroende av sverigedemokraterna. Då går det illa. Då går det som i Danmark!

För den som reser och rör sig i Europa passeras ibland övergivna tullstationer. Där tidigare köer fanns och omfattande byråkrati frodades tar sig nu människor, varor och tankar fritt över gränserna. Det är viktigt att slå vakt om denna grundläggande idé!

Nu är flera länder inne på att försvaga denna grundbult i det europeiska samarbetet. På gränsen mellan Italien och Frankrike vill Berlusconi och Sarkozy ha tillbaka gränsbommarna. Flyktingar från Tunisien anges som skäl.
I Danmark gör regeringen upp med dansk folkeparti och förstärker gränskontrollen till Tyskland och Sverige.

Visst finns också en baksida i form av droger, vapen och människohandel. Kriminella nätverk agerar alldeles oberoende av länder. Det är viktigt att utifrån ett europeiskt perspektiv ägna sig åt att bekämpa brottsligheten. Fördjupat och förstärkt samarbete mellan polis, tull och åklagare behövs.
De ledare i Europa som förenklar svaren på dagens problem till en alltmer hårdnande attityd mot flyktingar, främmande, oliktänkande och andra minoriteter borde läsa på om den europeiska historien. Ett öppet och sammanhållet Europa är en förutsättning för att vi skall klara att hålla jämna steg med de nya tillväxtekonomierna.

Från kommissionens sida ska nu granskas huruvida de danska åtgärderna strider mot Schengenavtalet. Politiskt i Sverige finns det dock två viktiga slutsatser att dra.

För det första bör aldrig i något sammanhang tanken på fri rörlighet och passlöshet i Norden och vårt närområde ifrågasättas. Istället behövs ett fördjupat och förbättrat samarbete i regionen. I Öresundsområdet precis som i exempelvis Tornedalen handlar det mycket mindre om två länder och mycket mer om en delad verklighet och vardag. Det lokala perspektivet får inte glömmas bort i Stockholm eller Bryssel! Och för det andra bör Alliansens partier aldrig ge sverigedemokraterna några möjligheter till inflytande då just dansk folkepartis framgångar vid förhandlingsbordet i Köpenhamn är ett varnande exempel. Det handlade från början om budgetdiskussioner och slutade med gränskontroller.

Hans Wallmark
Riksdagsledamot (M)
Ledamot av Nordiska rådet
Olle Schmidt
Europaparlamentariker (FP)

Faran är inte att växa

Svar till Realist, NST Min mening 18/4 2011. Ängelholms kommun har ett mål om att växa med en procent per år. Detta är ingen siffra gripen ur luften, utan en rimlig och välavvägd beräkning gjord med kommande bostadsbyggnationer som grund. Att en kommun som Ängelholm ska växa och bli större har inget egenvärde i sig. Vad som däremot är viktigt är att vi även i framtiden har god tillgång till service i form av butiker och andra inrättningar som kommuninvånarna förväntar sig. För att garantera detta är det viktigt att vi har ett befolkningsunderlag som medger fortsatt service. Det är också viktigt att vi växer i samma takt som andra kommuner i Skåne och Halland för att inte hamna på efterkälken när framtida investeringar i vägar och järnvägar planeras och genomförs.

Nej, faran är inte att växa och utvecklas. Den riktiga faran är att nöja sig, dra sig tillbaka och stagnera. Genom att växa förnuftigt garanterar vi en fortsatt god utveckling för Ängelholm.

Robin Holmberg (M)